https://click.slakthistoria.se/mail/OBS/63zc0coa019gv4QdaDg1089690574
släktforskning
Rapport från en släktforskarkväll
Nr 111 av ”Hallandsfarares information” har kommit (hallandsfarare = gammalt namn på hallänningar- belagt mellan 1208 och 1746):
I tidningen kan man också läsa om 2017 års Släktforskardagar – de kommer att bli i Halmstad. Temat blir ”Vägen till Västerhavet”. Men dessförinnan ska ju Umeå vara värdkommun, 20-21 augusti sfd2016.se, ”Fjället, skogarna, älvarna och människorna”. Vilket passar mig och mina rötter utmärkt nu när jag börjat gräva lite i Storsjöbygden.
Och innan dess är vi några, rätt många tror jag, som hänger med tidningen Släkthistoria på släktforskarkryss till Mariehamn nu på söndag. Rapport kommer!
Lika?
Är vi lika, Lycka och jag? Ju äldre jag blir desto mera tänker jag att jag är som hon. Rätt seg, uthållig. Som en gammal häst 😉
Och orkade du, Lycka, så orkar jag. Livet har många oväntade och tröttsamma upplevelser i beredskap. Inte bara att, som nu, sitta som en dränkt katt efter cykelfärd hem från tågstationen. Nej, det är större besvikelser också, sånt som rubbar ens cirklar. Sånt man ALDRIG trodde skulle hända. Plötsligt, när man som minst anar, ställs man inför dessa erfarenheter. Så är det för alla – inte bara för mig, även om jag just nu ligger sömnlös på nätterna.
Idag läste jag ut den underbara familjeberättelsen av Tommi Kinnunen, adlibris.com/se/bok/dar-vagarna-mots-9789113064352
Det är en sån bok som man vill börja om på så snart man läst sista sidan. Den skildrar LIVET, och livet långt från de förutsättningar som både min farmors mor Lycka hade på 1880-talet och jag har på 2010-talet. Läs den, alla! Den är dessutom ett intressant exempel på hur man kan bygga en berättelse på annorlunda sätt. Alla historier måste inte berättas enligt Ola Olssons ”hollywoodmodell” voodoofilm.org/artikel/filmens-struktur. Kinnunens är ett spännande, just när man börjar läsningen lite svårläst, experiment. Men sååå så mycket det ger åt läsaren att fylla i och se inne i huvudet! Berättarkonst när den står på topp!
Lika, men olika.
Igår var det dags för inspirationskväll på Hallands släktforskarförening. Roligt att det kom så många – över 30 släktforskare! Gunnar Dahl (se senaste numret av tidskriften Släkthistoria – nr 1:2016) berättade om sin ”Sanning, skröna och muntlig tradition” och jag om min ”Sorgeliga saker hände : Elvira Madigan, Sixten och mig”. Foto: Elisabeth Fagerberg.
Mycket är likt i våra respektive böcker. Tiden, bl a 1880-tal, och att vi velat fånga tidsandan. Båda skildrar vi nedtystade släkthistorier, vi uppehåller oss vid det som INTE har berättats. Men medan Gunnar har samlat alla berättelser han hört genom åren och försöker fylla i med släktforskarfakta, så har ju jag inte en enda berättelse. Lycka föstes in i historiens glömska – ingen pratade om henne och inte någon historia om henne har förmedlats till oss i senare generationer. Så sorgligt!
Ändå har vi jobbat på likartat sätt. Genom studier i arkiv, facklitteratur, skönlitteratur och tidningsartiklar har vi ändå försökt lägga ett pussel som ger en mera fullständig bild av våra anförvanter. Det har varit så roligt för mig att lära känna Gunnar och diskutera med honom.
För den som är intresserad: jag framträder på Kulturhuset Komedianten 20 feb kl 14, Gunnar på samma ställe på Släktforskningens dag 19 mars kl 13. varberg.se/download/18.284d80d1151e8332c1a56b86/1452779963670/Komedianten161.pdf
Dags igen…
Snart är det två år sedan som boken om Lyckas liv kom ut. Just vid den här tiden 2014 höll Stefan Gustafsson och jag på med de sista ändringarna av manus. Man kan sakna den där intensiva uppslukade känslan. Kanske dags att fila på något nytt, vi får se. Än återstår iallafall en del föredrag i ämnet – bl a på Kulturhuset Komedianten i Varberg i 20 februari.
Och på torsdag blir det diskussionskväll på Hallands släktforskarförening tillsammans med Gunnar Dahl: hallandsslaktforskare.se
Vår anmoder Luitgard
Tänk vad jag har undrat över vår anmoder Luitgard – alltså Luitgard Alfrida Emilia Colliander. Här är hon – jag tog en bild idag hemma hos min släkting Gustaf. Vi hade en ovanligt trevlig lunch! Det var han och hans fru och så ytterligare två av Luitgards avkommor och jag. Den längsta lunch jag varit på, den varade från 13 till 19 och timmarna flög fram. Vi lade lite pussel av skärvor av kunskaper om tidigare länkar i vår familjekedja. De fogades samman och för mig, som haft så lite av släktumgänge i mitt liv, var det en högtidsstund.
Tänk att Luitgard fanns förevigad som fotografi! Jag som alltid undrat hur hon såg ut.
Hon dog i januari 1859. Då hade hon just fött sitt tredje barn, Luitgard (som fick smeknamnet Lycka). Med tanke på midjan måste bilden vara tagen före somm aren 1858.
En dagerrotypi sv.wikipedia.org/wiki/Dagerrotypi – den tidigaste formen av fotografering.
Luitgard Colliander, född 3 okt 1832, var barn nummer fem till tidigare akademiapotekaren Carl Erland Colliander. När Luitgard föddes var hennes far godsägare på Bjeresjöholm i Ystad. Han odlade läkeväxter. Så lönsamt var det, att som apotekare förse hela landet med läkeväxter (många gick ju inte att odla norrut), att han gjorde sig en stor förmögenhet. Det var delar av den, som allmänt kallades den ”collianderska förmögenheten”, som utgjorde hemgiften för dottern Luitgard, f 1859, när hon stod brud i Kristianstad 1880 – då, när hon blev fru Sixten Sparre. Och hennes make plöstligt kom på grön kvist. Igen, efter de ”smala” och svåra satansåren från 1867 och framåt. Nu kunde han återigen leva som det anstod en man av hans klass!
Släktforskning i Kunskapskanalen
Släktforskardagarnas föredrag visas i Kunskapskanalen – UR Samtiden. Kan ses efter sändning i UR Play.
Lördag 31 oktober
12.15 Att släktforska sig till istiden
Vetenskapsjournalisten Karin Bojs har grävt i sin släkts historia. Genom dagens DNA-teknik har hon kunnat spåra förfäder ända till istiden. Här berättar hon om jägare, bönder och vikingar, om grott-målningar och om Doggerland som sjönk i havet.
13.20 Svenska slavar i Nordafrika
När svenska skepp seglade till Medelhavet under slutet av 1600-talet utsatte sig många svenska sjömän för enorma faror. Tusentals blev tillfångatagna och såldes som slavar i Nordafrika, berättar här historikern och författaren Joachim Östlund.
Tisdag 3 november
15.30-17.00 Släktforskardagarna 2015
15.30 Min europeiska familj
Vetenskapsjournalisten Karin Bojs berättar med hjälp av sitt eget DNA Europas historia på ett nytt sätt. Hon har lyckats få svar på frågor om sitt ursprung, och hitta släktingar långt tillbaka i tiden. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.
16.15 Sorgerliga saker hände
Kathinka Lindhe har skrivit en bok om sin farsmorfar, Sixten Sparre. Den traditionella berättelsen om Sixten Sparre och Elvira Madigan som återges i främst skillingtrycket ”Sorgerliga saker hända” får nytt ljus efter Kathinka Lindes sökande i arkiven. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.
Onsdag 4 november
14.00-16.40 Släktforskardagarna 2015
14.00 Ett gods – en värld
Än i dag finns många gods men livet på dem har förändrats. Karin Lindvall, etnolog och museichef i Södermanland berättar om livet på godset för 150 år sedan, och vilka olika roller som fanns där. Alla hade sin plats på godset och de sociala gränserna var tydliga. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.
14.35 Torpare, statare och backstugusittare
Kalle Bäck är professor i historia och har skrivit mycket om vardagslivet för de ”små” människornas. Här berättar han om torpare, statare och backstugusittare. Hur de levde, försörjde sig och varför de till sist försvann. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.
15.15 Saltets pris
Joachim Östlund har studerat hur svenskar såldes som slavar i Nordafrika under 1600-1700-talen och hur svenska skepp deltog i handel med afrikanska slavar i medelhavet. Här berättar han om sina fynd. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.
15.55 Pionjärerna på Fogelstad
Ulrika Knutsson berättar utifrån sin bok Kvinnor på gränsen till genombrott, om pionjärerna i Fogelstadsgruppen. Den kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad bedrevs på herrgården med samma namn. Den fungerade även som ett socialt nätverk efter att kurserna hade upphört. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.
Torsdag 5 november
14.00-15.30 Släktforskardagarna 2015
14.00 Släktforska med DNA
Vi bär alla omkring på en tidsmaskin. Det berättar Peter Sjölund som är DNA-släktforskare. I varje individs DNA finns information om våra förfäder som kan säga väldigt mycket om varifrån vi kommer. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.
14.35 Tid för det meningsfulla
Vad är tid till för och varför uppfanns den? Professor emerita Bodil Jönsson reflekterar över tid och åldrande. Hon berättar vad vi kan göra för att få mer tid till det meningsfulla, där bland annat vård och omsorg spelar stor roll. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.
Idag för 126 år sedan …
Idag för 126 år sedan satte Lycka sitt namn under bouppteckningen efter Sixten. Nu hade hon svart på vitt på omfattningen av hans svek. Känslomässigt bedragen, och också ekonomiskt. 30 år gammal skulle hon försöka bygga upp ett nytt liv.
Just detta avsnitt ägnade jag lite extra utrymme i gårdagens föreläsning på Falkenbergs bibliotek. Vuxenskolan arrangerade, som en inspiration till släktforskarcirklar i höst. Jag fokuserade mera på HUR jag gått tillväga och på allt spännande som går att hitta i arkiv. Det kändes nästan roligare än att dra historien om Sixten och Elvira och deras äventyr.
Bouppteckningar var något som jag ville visa, för att få intresset att vakna hos dem som kanske, kanske kunde tänka sig att gå en cirkel.
Kvällen största glädjeämne för mig, personligen: en kvinna, erfaren släktforskare, kom fram:
– Det där med ”Lycka tänker” är genialiskt, sa hon. Det greppet skulle jag vilja prova med min släktforskning. Det gjorde mig verkligen glad, och jag tänkte på alla de (unga tjejer) som blev så provocerade, då när boken just kommit ut, av det som de kallade ”hitte-på” (och som jag kallar ”gestaltning”).
Rapport inifrån sängkammaren
Mitt första fynd, när jag tog mina trevande steg som släktforskare, var boken som såldes i det lilla museet på Tåsinge taasinge-museum.dk/?Taasinge_Museum:Udstillinger:Elvira_og_Sixten: Poul Erik Möller Pedersens ”Elvira Madigan : det berømte kærlighedsdrama”. I förordet berättar författaren att boken är ”resultat av 10 års studier i de originale dokumenter i Rigsarkivet”. Jag minns hur mitt hjärta hoppade till – plötsligt tog min nyss påbörjade släktforskning ett skutt tio år framåt. För 50 danska kronor tjänade jag in tio års arbete!
Möller Pedersen (1978) visade sig veta mycket – han hade fakta hämtade ända inifrån den äktenskapliga paulunen:
”Som mange gifte kvinder mente Luitgard, at mannen skulle gøre sig fortjent til det seksuelle samkvem i ægteskabet. Hun satte ham simpelthen på ”ration” (svältkost), og afviste ham til sidst. Men då havde han allerede tabt interessen for hende. Hvem har lyst til sex , når man skal tigge om det…” Osv osv.
Tyvärr har författaren inga källhänvisningar till i vilka arkivalier i Rigsarkivet i Köpenhamn han hittat detta fynd.
Det är en viktigt detalj, när man ger sig in i arkiven, att notera VAR man hittar sina fakta, en av de detaljer som jag måste komma ihåg att påpeka i veckan som kommer, då Vuxensksolan och Hallands släktforskarförening ordnar inspirationkvällar i Falkenberg och Hyltebruk. hallandsslaktforskare.se
Fångat på bild
Släktforskardagarna inleddes med en spännande rundtur i trakten av Nyköping. I Ludgo kyrka förevisades denna karolineruniform, en av tre bevarade. Den hade legat i en kista och tjänat som utklädningskläder för barnen innan den identifierades som en av Karl XII:s mannar uniform. Den hittades långt in på 1900-talet!
Den som är intresserad av Släktforskardagarna i sig kan titta på Roland Classons (i Helsingborgs Dagblad) bildsvep blogg.hd.se/slaktforskning/2015/08/29/bildsvep-fran-slaktforskardagarna-2015/ . Går man in på den sidan har Roland också ställt samman en förnämlig samling länkar till släktforskningens alla skattkistor.