heminredning

Heminteriör 1880-tal

by // // No Comments

FullSizeRender1880-tal. Bankkamrer Claes Bergmans, och hans fru Frederiques, hem i Örebro. IMG_3248

Här växte Hjalmar Bergman (född 1883) och hans två systrar upp. Precis samma typ av hem som Sixten och Luitgard skapade i Kristianstad åt sig och sina barn, födda 1881 och 1882.
Det ”moderna” sättet att möblera, med möbler som står fritt i rummet – inte längs väggarna, som förr i tiden. Tunga möbler, tunga draperier, tjocka mattor. Mörka färger, antimakasser och palmer på piedestaler. Gardiner, draperier, tofsar och fransar.
Det var kul att besöka Hjalmar Bergmans Wadköping idag, på väg till Ludvika och Dan Andersson. Hjalmar Bergman som vi umgåtts en hel del med i Halmstad genom uppsättningarna av sommarteater på slottet. ”Markurells i Wadköping” och ”Swedenhielms”.

Livets rättesnören

by // // No Comments

Vad är rätt och vad är fel? Det är inte alltid enkelt – hur skall jag göra? På Lyckas tid fanns vissa rättesnören.

IMG_2981

Kanske var det enklare då? Eller ingav det rädsla – att alltid ha ”en tyst åhörare af hvarje samtal”?

Tavlorna hänger på väggen i Torpa sockenstuga – sådana tavlor fanns i många hem vid 1800-talets slut. Dock vet jag inte om de hängde hemma hos Sixten och Lycka – jag har inte någon känsla av att de var religiösa och har inte hittat dem inskrivna i någon församling.IMG_2984

Julefrid

by // // No Comments

IMG_2887Juldag. Lugnt och stilla. Hur många juldagar har den här krukan varit med om? Den stod hos Lycka och Sixten – modern då, med sin jugendornamentering. Sedan har den flyttat runt i Sverige: Vetlanda, Jokkmokk, Sollefteå, Östersund, Karlstad, Malmö. Nu står den i Halmstad och det är juldagen 2014. Att den hållit i alla år!

Å tannenbaum

by // // No Comments

IMG_2831Mamma, pappa, barn. Och så någon ur den äldre generationen. Precis så som det ska vara på julen.

Hur såg julförberedelserna ut i Lyckas hem i Kristianstad för 125 år sedan? Att någon saknas blir så tydligt på julen. Jag minns min första jul som skild, hur jag pyntade och grejade mycket mera än vanligt – det skulle ju kännas som jul, trots att vi inte längre var mamma, PAPPA, barn härhemma. Mina barn var på väg att bli stora. Lyckas var sex och åtta år – precis i en ålder då julen är viktig. Visserligen var den inte förknippad med prylhysteri 1889, men seden med julgran hade tagits från Tyskland och med den julens glitter.

Men jag undrar: stod det en gran i lägenheten på andra våningen på V Storgatan? Nej, jag tror att Lycka och barnen åkte till Lyckas föräldrar i Vetlanda. Ju fler som samlas, desto mindre märks det att en familjemdlem har valt att inte delta.

”Pappa är borta” sa Lycka. Om barnen förstod att han var död och begraven är oklart. Att gå bort kan ju betyda så olika saker.

 

Tick – tack, tick-tack

by // // No Comments

IMG_2796

Den här typen av pendyler hängde i många finrum när jag var barn på 50-talet. Jag har alltid tyckt att de är fula. Men så här som på restaurang Borgmästar´n i Gamla stan i Stockholm blir det ju nästan fint. Märkligt – en är ful, många tillsammans blir snyggt. Som tur var gick inte klockorna  – det skulle nog varit olidligt att höra deras pendlar gå av och an. Det känns ändå att tiden går. Och just nu rullar tåget, hemåt mot Halmstad igen.

Feminism på Lyckas tid

by // // No Comments

I Per Anders Fogelströms böcker kan man läsa om alla kvinnor som arbetade på byggen i Stockholm under de senare decennierna av 1880-talet . Den stora stenstaden växte fram, och det var många kvinnor som bar tegel och murade.

Tidningen Rött (4:2014) påminner om den första feministiska dikten i svensk press:IMG_2641MURAREN1

 

De kvinnliga byggarbetarna hade ett tungt jobb. De fick frätskador på händerna av kalken i murbruket. Oken som de bar hinkarna med skar in i axlarna.

Dikten om murarhantlangerskornas strejk publicerades i tidningen Fäderneslandet 1888.

Hur såg det ut hos den unga familjen Sparre vid den tiden? Ja, tjänstefolket hade nog att göra i åttarumsvåningen…..IMG_1473

Utraderad

by // // No Comments

IMG_1471

Så var då den värsta uppståndelsen över, i början av augusti 1889. Nu började historien leva på sångens vingar, till vevpositivets toner. Skillingtrycken om händelsen, både det svenska och det danska, berättade om hur allt gått till.

Och hemma på V. Storgatan i Kristianstad började det som är så känslomässigt jobbigt: att städa ut en människa. Alla efterlämnade papper, alla plagg och alla ting som påminner om personen. Rakdonen på lavoaren till exempel – nu skulle de väck…

Bilden tagen på guldgruvan för den som intresserar sig för  det sena 1800-talets heminredning, Klunkehjemmet i Köpenhamn: natmus.dk/tre-historiske-hjem/klunkehjemmet/

Dåtidens facebook….

by // // No Comments

skvaller1

Vem gör vad med vem? Kolla, där går hon! Var har hon varit? Vet du att…

Det måste ha varit hemskt redan nu i maj, för Luitgard, för 125 år sedan. Hennes make kom inte tillbaka hem efter tjänstgöringen i Stockholm. Själv intalade hon sig att det var i sin ordning, han hade säkert uppdrag som han måste slutföra.

Men folk snackade och höll sig underrättade. Inte som idag, då man via Facebook vet allt om alla. Men med dåtidens medel, skvallerspegeln till exempel.

skvaller2