
Ljudboks-Sixten

Det blev en uppsättning av ”Elvira Madigan” av Parkteatern ändå i år! En coroananpassad familjeföreställning i slutet av juli och början av augusti. Lika färgsprakande och hisnande som förra året, om än förkortad. Och det blev ett föredag av mig, ändå: https://www.facebook.com/Kulturhuset.Parkteatern/videos/vb.104063363010607/1167865006918425/?type=2&theater
5 september firar ”Den romantiske have” söder om Odense på Fyn sitt 10-årsjubileum. Och OM nu inte coronan lägger hinder i vägen, då blir det ”foredrag på line” i anslutning till min bror Jens Lindhes utställning.
Inget blir som man planerat i sommar! 2020 verkar vara året då vi ska öva oss i tålamod.
Idag skulle jag ha haft boksläpp. Boken ”Vacker var han utav börd : Sixten Sparre, mannen som mördade Elvira Madigan” skulle presenterats i Galärparken i Stockholm.
Nu blir det inte så, men det får bli på nåt annat sätt. En bok blir det under 2020. Förlaget är Ekström&Garay och redan nu går den att läsa om här:
I början kunde jag inte få nog av pestinformation. Alla rekommenderade Albert Camus, Björn Olsen och Hanne-Vibeke Holst. Nu är jag mätt, jag vill läsa om annat.
Men tipset om Holst stannade kvar och jag plockade fram underhållande ”Min mosters migrän”. Ett tips till den som har missat – hög igenkänningsfaktor! Här ett exempel:
Nu har jag startat ett instagramkonto om Sixten, om hans liv och om dramat 1889. Där, och i boken som kommer längre fram i sommar kan man läsa om hur det VERKLIGEN var.
”Vacker var han, utav börd : Sixten Sparre, mannen som mördade Elvira Madigan”, Ekström&Garay, 2020.
Fantastisk dokumentär på svt: https://www.svtplay.se/video/24998902/tiden-ar-en-drom/tiden-ar-en-drom-sverige-1859-1879?start=auto
Filmen, som bygger på gamla arkivfilmer, visar Sveriges utveckling i bilder. Del ett börjar året 1859 – det år då Luitgard Alfrida Engel Dorothea Adlercreutz föddes på Stockebo gård på Österlen. Det var den 3 januari – idag skulle hon fyllt 161. Hon blev bara 52.
Vid 48 såg hon ut så här, och jag skrattade för mig själv när jag fick en bild på mig i julklapp av min vän fotografen Mette Stubkier i Skanderborg:
Tiden är en dröm, och tiderna förändras. Tack och lov att det är jag som får leva i 2020-talet, med mjuka bekväma kläder och utan konventioner för hur håret ska coifféras 😉
Tiden är en dröm skildrar alltså det Sverige som Luitgard växte upp i. Del två: https://www.svtplay.se/video/24998398/tiden-ar-en-drom/sverige-1880-1900 tar vid år 1880 – det år hon gifte sig med Sixten Sparre.
Nu står vi alltså inför ett nytt år – för min del blir det året då jag låter Luitgard träda tillbaka lite. Istället riktar jag strålkastaren mot Sixten. Hur blir man en egoistisk mördare? Frågan får sitt svar när min nya bok kommer, någon gång under detta år…..
på Tåsinge 22 juli, vid ”mindearrangemanget” av att det gått 130 år, enligt senaste numret av TåsingeNYT Nr. 47 – 11. september 2019:
Elvira og Sixten 130 år senere
Af: Niels Ole Nielsen
SIDSTE: Tåsinge Turistinformation har netop anskaffet domænenet elviramadigan.dk og lader det vise hen på vores information om historien. Vi linker også til Taasinge-museum.dk og deres beskrivelser. Nye opslag og tips om anden information er velkomne
”Sixtens Sparres oldebarn, Kathinka Lindhe fangede meget levende alle i det tæt pakkede lokale i sin gennemgang af de mange detaljer i familien Sparres slægt. Det var fint at supplere beretningen med plakater hæftet op på en rød tørresnor. Og hun var ikke i tvivl. Sixten Sparre har haft mulighed for at leve et afslappet liv med det resultat, at han stod med en meget stor gæld. Han fik arrangeret sin død, så han blev mindet med ære, mens hans hustru stod tilbage med skammen.
Taasinge Museum sælger Kathinka Lindhes bog, ”Sorgeliga saker hände”. I den beskriver hun historien ud fra den forladte hustru, Luitgard Sparres tanker. Den kan varmt anbefales. Med lidt tålmodighed, kan man godt komme igennem den svenske tekst.
Erfaringerne fra arrangementerne ligger stadig som inspiration til en gentagelse.”
Ja – jag åker gärna ner igen. Tåsinge är värt en resa ”hvergang”!
Kristianstad är ”en stram och militärisk rektangel”, men en otroligt vacker sådan. En stad med ”fyra snörräta gator på längden, två bredare och två smala” skriver Gustav Hellström i sin ”Snörmakare Lekholm får en idé”. Den romanen är oumbärlig om man vill förstå Sixtens officersliv i det sena 1800-talet. Igår påmindes man i staden om gamla tider – det var hästar, kanoner och militärmusikkår på torget. Och så var det den årliga bokfestivalen – i år på temat ”Genom dina ögon”.
Så passande då att presentera boken om Madigandramat, sett ur Luitgards ögon!
”Äntligen föll bitarna på plats!”.
Så sammanfattade en av de ca 40 åhörarna på Tåsinge museum föredraget på lina på årsdagen av att Sixten och Elvira hittades. I hela sitt drygt 80-åriga liv på Tåsinge hade hon levt med historien – n u kändes berättelsen hel. Hon hade hört sin morfar och hans bror, båda födda på 1870-talet, många gånger tala om hur de såg Sixten och Elvira ute på Christiansminde, svendborgensarnas festplats, en sommardag 1889.
”Det var det vackraste par vi någonsin sett”, sade de. De glömde det aldrig.
Idag, också en torsdag, är det 130 år sedan Sixten och Elvira vandrade iväg med sin ”lille Kurv med Mad og Drikkevarer”, in i Nørreskov på Tåsinge. Idag arrangeras en vandring där nere, i parets fotspår. Men matkorgar liknande den som utgjorde Sixtens och Elviras sista måltid.
Härhemma ”generalrepterar” jag mitt ”foredrag på line” – det som ska hållas på måndag – årsdagen av att man fann liken i skogen. Årsdagen av att ”den vidunderlige kærlighedshistorie” började berättas, för att efterhand få ett eget liv. Myt lades till myt.
Det roliga är att det är MINST lika kul att planera som att så småningom genomföra! Äntligen, på gamla dagar, har jag lärt mig att göra mina förberedelser i god tid. I dagarna är jag igång med föredraget på museet på Tåsinge, ”Mindearrangementet for Elvira og Sixten 130 år efter”.
Efter att ha hållit ca 50 föredrag med ljusbilder vill jag nu förnya framställningen. Välkommen till Taasinge Museum månd 22 juli kl 14-17!