Den här typen av pendyler hängde i många finrum när jag var barn på 50-talet. Jag har alltid tyckt att de är fula. Men så här som på restaurang Borgmästar´n i Gamla stan i Stockholm blir det ju nästan fint. Märkligt – en är ful, många tillsammans blir snyggt. Som tur var gick inte klockorna  – det skulle nog varit olidligt att höra deras pendlar gå av och an. Det känns ändå att tiden går. Och just nu rullar tåget, hemåt mot Halmstad igen.