Nu börjar boken leva sitt eget liv. Det kommer brev från alla möjliga håll, från gamla och nya bekanta:
På 14-dagarshyllan på mitt bibliotek fanns förra veckan en vacker bok, av en författare vars namn jag kände igen.
Den ÄR så bra! Att jag helt enkelt var tvungen att skriva till dig, skriver en gammal bekant som flyttat från stan och som jag inte sett på år och dag. Säde, som hon heter, har skapat en FB-grupp som heter ”vi som skrev med stålpenna” och hon berättar att : Jag skrev nyss en snutt om din bok och det dröjde inte många minuter innan några hade tryckt på gilla-knappen.
Oj, är det så det går till på FB? Jag är ju inte med där. Men kul att tänka sig att Lycka är med. Undrar vad hon skulle tänkt om det?
Ammi i Varberg skriver: Tack för din underbart fina bok! Mamma sträckläste den på två dagar och nu står Eva, min syster och jag på tur.
Och Peter, som jag ska framträda tillsammans med på bokmässan, hejar på med: Vilket gensvar du får – boken sätter igång reaktioner hos många på ett sätt som måste glädja dig. Bloggen ger också inspel till vårt samtal. Vilka godisbitar tog slut snabbast? De röda eller svarta?
(Svar: den sockersöta romatikens geléhjärtan!)
Och på förlagets hemsida: http://www.utblickmedia.se/index.php/om-utblick-media/154-2014. Det är ju hur kul som helst – jag tycker nästan att jag fått ett annat liv.