Att köpa på krita. Det förekom ända in på 1980-talet här på Mickedala i Halmstad. Den lokala matvarubutiken förde bok över familjernas matinköp och så betalades det i slutet av månaden, allt i ett. När vi flyttade hit, 1982, minns jag hur förorättad jag blev när handlaren sa att ”vi har upphört med det”. Jag tog det personligt, som om jag inte var betrodd.
Lite samma inställning var det säkert på 1800-talet. De som var betrodda fick kredit. För att bli betrodd skulle man kanske ha namn och titel, och förete vissa yttre tecken på välstånd. 
Titel och uniform till exempel. Och fint namn. Det var så Sixten fick sina krediter. Och det var så han samlade på sig sina många skulder.
Men hans sista skulder, de för hotellvistelsen i Svendborg. Hur stora var de egentligen? Jag kommer att tänka på det nu, när jag ser dagens datum. 18 juli.
Idag för 125 år sedan hade Sixten och Elvira avseglat/flytt – kanske med ångaren Helge, som fortfarande anlöper Troense hamn? – till ön Tåsinge.
De hade bott på Hotel Svendborg sedan den 18 juni. Den 15 juli lämnade de hotellet, troligen för att ägaren begärt betalt för den upplupna räkningen.
Stämningen: de kan inte betala – de är helt utan pengar. Krediten är uppe i 288 danska kronor. Inte mycket, kan tyckas. Jag menar: vad betyder PENGAR när det handlar om den stora vidunderliga KÄRLEKEN? Men det motsvarade ändå 16 000 kronor i dagens värde.
Jag har använt mig av den svenska omvandlingstabellen www.historia.se/Jamforelsepris.htm
OK – man konstatera att Sixten var en svindlare. Men hur mycket, för att skriva det på ren skånska, ”vrasade” han. Alltså: hur omåttlig var han? De bodde på Hotel Svendborg i 12 (i juni) + 15 (i juli) dagar. Dvs 27 dagar. 10 kronor och 66 öre per dag. Det betyder, i våra dagars svenska pengar, ca 646 kronor per övernattat dygn. Så här i semestertider ser var och en, att det motsvarar ett rätt så hyfsat pris per natt för B&B.
646 kr/dygn är inte någon vidlyftig summa.
Så Sixten, när jag i mina föredrag om dig och ditt liv berättar att du var en utlevande typ, så stämmer det inte helt! Du anpassade dig och skruvade ner på behoven under din korta tid tillsammans med Elvira. Men inte desto mindre: det var rent bedrägeri att bo i B&B i över en månad, utan att betala för sig! Det tycker Anders Enevig (gammal polis) och det tycker jag.
Men jag tänker också på hur det var för er, just vid den här tiden, för 125 år sedan. Hur hade ni det, du och din cirkusprinsessa? Jag tänker på pengarna som ni inte hade, maten som ni säkert fick avstå. Och dagarna som gick….
18 juli. Den 27:e skulle din tjänstledighet vara slut. Då skulle ALLT vara slut, det visste du. Nu gällde det bara att leva så många dagar som möjligt, fram till den 27:e.
Hejsan,
Jag hittade hit när jag läste en artikel om dig i Minnenas Journal (nr 7 2014)
Det stod att du skrivit en bok Sixten Sparres hustru Luitgard, min nyfikenhet var väckt så jag googlade och hamnade således här.
Det låter som en intressant bok med många minnen av blandad sort. Jag tillhör de som trott att det handlat om en romantisk kärlekssaga även om jag innerst inne vet att det alltid finns två sidor av ett mynt.
Känner att jag måste försöka få tag i ett ex och hoppas innerligt att det finns på biblioteket.
Du har en fin blogg med mycket information, jag som älskar svunna tider insuper all fakta.
Jag önskar dig en trevlig söndag
Kram /Veronica
Hej Veronica! Du kan inte tro hur glad jag blev över din hälsning på söndagsmorgonen! Mest kommer det en massa japanska spam, så det var riktigt roligt att höra ifrån en äkta människa!
Och att du dessutom intresserar dig för min familjehistoria gör mig ju ännu gladare! Precis så tänkte jag mig, när jag skrev boken: jag hoppades att någon skulle bli sugen och gå till bibblan. Gå till din – var den nu är? – och fråga efter boken! Har de den inte så tar de in den! Jag håller just på och skickar ut en massa böcker till biblioteken. Nu hoppas jag så klart att många ska tänka som du, att boken verkar intressant!
Ja, det finns alltid två sidor av samma mynt.Det är en spännande tanke, eller hur? Just det ska jag prata om på bokmässan, den 25 sept kl 11 i Linnéuniversitetets monter. OM du nu händelsevis skulle vara där!
Jag blev verkligen glad över din hälsning, Veronica! Och inte visste jag om Minnenas Journal, att de hade nämnt min bok. Men i Släkthistoria nr 4 kan du läsa om hur jag gick tillväga när jag skrev.
Glada sommarhälsnignar från Kathinka