Så sant som det var sagt!

Idag träffade jag folk med samma intresse som jag: skillingtryck. Det fick mig att scrolla lite.

Anders Bojs recension i Kristianstadsbladet 19 januari 2015 tål att återges igen:ARKIV - 
Lööjtnant Sixten Sparre,som var kär i Elvira Madegan 
Foto: SCANPIX SWEDEN   Kod: 194 
COPYRIGHT SCANPIX SWEDEN

Dragonlöjtnanten Sixten Sparre (1854-1889) lämnade staden Kristianstad och sin familj för den yngre kvinnan Hedvig Jensen, mer känd som Elvira Madigan.

Kathinka Lindhe

”Sorgeliga saker hända – Elvira Madigan, Sixten och mig”

(Utblick Media)

FAKTA

I Kristianstadsbygdens brottshistoria finns två fall som tilldragit sig särskild uppmärksamhet. Dels Yngsjömordet, senast aktualiserat av Leif G W Persson i ”Veckans brott”, dels Sparre-Madigandramat. Båda inträffade 1889, det senare dock på den danska ön Taasinge men med förhistorien i Kristianstad.

Nu har ett barnbarns barn till Sixten Sparre och hans hustru Luitgard, bibliotekarien Kathinka Lindhe i Halmstad, som själv liksom Luitgard blivit bedragen i ett förhållande och därför lätt kunnat identifiera sig, skrivit boken ”Sorgeliga saker hända – Elvira Madigan, Sixten och mig”. Titeln kommer från Saxons kända skillingtryck om dramat. När nu Kathinka Lindhe fått vända upp och ner på ”århundradets kärlekssaga” framstår den som ännu sorgligare än förut!

Förloppet är välkänt. Den 35-årige dragonlöjtnanten Sixten Sparre, tillhörig en anrik adelssläkt (nr 7 på Riddarhuset), förlöpte hustru och två små barn hemma i Kristianstad och tog sig tillsammans med sin älskarinna Elvira Madigan (egentligen hette hon Hedvig Jensen) till ön Taasinge och när pengarna var slut och hotellräkningen obetald sköt han Elvira och sig själv.

Luitgard, kallad Lycka, var 30 år och född Adlercreutz. Hennes farfars far var hjälte från finska kriget 1808-1809 och ledande vid avsättningen av Gustaf IV Adolf 13 mars 1809. Hennes farfar hade kommit på obestånd och tagit sin tillflykt till Sydamerika, där han gift sig med en kreolska. Lyckas morfar var Universitetsapotekare i Lund och därifrån kom pengarna (Sparres hade föga av den varan).

Sixten Sparre var sin militära grad till trots en överspänd romantiker och medioker poet. Hans Holmberg skriver i sin bok ”Stad, öppna dig!”: ”När jag läst igenom hans produktion är det bilden av en drömmande och versskrivande gymnasist som blivit bestående.”

Men dramat på Taasinge hade alla ingredienser för att bli ett romantiskt melodrama. Den romantiske löjtnanten som inte riktigt funnit sig till rätta i äktenskapet med den konventionella Luitgard och den skickliga lindanserskan Elvira och hennes drömmar om att slippa det hårda cirkuslivet och bli adelsfru!

Så har man sett på Sparre-Madigan-dramat i 125 år, låt vara att den danske polisen Anders Enevig haft en avvikande uppfattning. Han hade sina aningar om att ”Sixten kunde ha något annat motiv än den rena och sanna kärleken”. Annars var strömmen av sötsliskiga romaner och smäktande visor strid. Somligt var vackert eller roligt, som Bo Widerbergs film ”Elvira Madigan” från 1967 eller det kostliga ”Cirkusspelet Elvira Madigan” i regi av Hans Alfredson på en av de första Kristianstadsdagarna!

Kathinka Lindhe angriper problemet på ett annat sätt, när hon vill återupprätta sin farmors mors heder. En kvinna som drog sig undan skvallret i Kristianstad och levde för sina barn uppe i Vetlanda tills hon dog 1912 utan att någonsin yppa sina känslor om den förlupne maken. Kathinka Lindhe går den kamerala vägen. Sixten var en ”lätting”. Han hade inte förmågan att rätta mun efter matsäcken.

Försommaren 1889 hade Sixten kommit till ”vägs ände”. Hans skulder uppgick till 15 809 kronor, i dagens penningvärde 866 500 kronor. I det läget kunde man i hans kretsar antingen gifta sig rikt eller skjuta sig. Den första utvägen var stängd för den 35-årige tvåbarnspappan. Och självmordet ville han göra så dramatiskt som möjligt, även om han drog med sig en 22-årig oskyldig flicka i döden.

Om allt detta har Kathinka Lindhe skrivit en bok som det är svårt att lägga ifrån sig innan man hunnit till sista sidan. Allt är kanske inte sant, men det allra mesta är sannolikt.

Elvira i Halmstad. Allt går i cirklar…

IMG_2989Till det nyutkomna numret av ”Hallandsfarares information”, Hallands Släktforskarförenings medlemsblad nr 107 mars 2015, har jag skrivit en artikel om mitt släktforskande som ledde fram till boken om Lyckas öde. Den finns på sidan 14-15. Men redan på sidan 13 kan man läsa Lars Larssons artikel som berättar om hur min bok inspirerade honom att gå vidare till Klas Grönqvists bok (adlibris.com/se/bok/elvira-madigan-en-droppe-foll-9789175175065), vilken i sin tur inspirerade honom att studera Cirkus Madigans turnéstopp i Halmstad. Det Lars Larsson berättar gör att jag när jag cyklar till den plats som jag oftast besöker (näst efter mitt hem) här i Halmstad – ACTIC i gamla Simhallen, granne med Ridhusgatan – tänker på Elvira. Det betyder åtminstone 4-5 gånger i veckan.

Allt hänger ihop och livet går i cirklar….

För större bild, klicka på artikeln.

Äntligen, Kristianstadsbladet!

Det tog tre kvarts år – men till sist presenteras boken om Sixten och Lycka idag i Sixtens egen tidning (Nyaste) Kristianstadsbladet.

Kathinka Lindhe: ”Sorgeliga saker hända”

Kathinka Lindhe, släkting till Sixten Sparre och Luitgard, den hustru som lämnades ensam med barnen, har närmat sig det välkända och romantiskt mytomspunna morddramat från 1800-talet med nya ögon. En välskriven och fascinerande bok, anser kulturskribenten Anders Bojs. 

kristianstadsbladet.se/kultur-noje/kathinka-lindhe-sorgeliga-saker-handa/

IMG_2641

 

Recension från Hässleholms bibliotek

hassleholmsbibliotek.blogspot.se sorgeliga-saker-hande-elvira-madigan-sixten-och-mig

”Alldeles färsk är boken Sorgeliga saker hände : Elvira Madigan, Síxten och mig : en historia om Lycka, berättad 125 år senare, av Kathinka Lindhe. Författarens farmors farfar var den romantiserade greven Sixten Sparre som rymde med cirkusprinsessan Elvira Madigan. Och farmors farmor var följaktligen Sixten Sparres hustru, med smeknamnet Lycka. Kvinnan Sixten övergav för att gå i döden med Elvira Madigan.

Författaren har släktforskat och skapat en både spännande och vacker bok om ett kvinnoöde i 1800-talets Sverige. En liten flicka vars mor dör i barnsäng. Hon får sin mors förnamn med smeknamnet Lycka. En sgtyvmor kommer in i familjen. Flickan växer upp och gifter sig så småningom med en ung greve. Hon får två barn med honom. Men han vill inte leva det borgerliga livet, han vill bli författare, han vill dikta. Vad händer sen när tragedin är ett faktum, när hon står ensam kvar och han har stuckit med cirkusprinsessan. Och ryktet kommer att båda är döda, mord och självmord. Vilken skam! Vem var hon egentligen den övergivna hustrun som historien har avfärdat som ful och tråkig? Och hur gick det för henne? Ett fint bildmaterial, delvis från släktarkivet, finns dessutom i denna både vackra och intressanta bok.”

Liten recension igen!

boktipset.se/bok/sorgeliga-saker-hande–elvira-madigan-sixten-och-mig#comments

sorgeliga-saker-hande-elvira-madigan-sixten-och-migBoken fick betyget 4 och detta omdöme den 29 nov:

Är mycket positivt överraskad. Gillar greppet att försöka förstå sin farmors mor utifrån den egna situationen, se händelsen utifrån ett helt annat perspektiv (fruns och inte Mannens) samt sätta in allt i ett historiskt skeende. Dessutom är boken vacker.

Det gjorde mig glad!

Recension 16 – oväntad glädje en regnig torsdagsförmiddag!

IMG_2382Idag är en god dag. Först på morgonen Ulla-Britts glada mejl, sedan på förmiddagen dessa rader från en annan läsare:

Några tankar om din bok ”Sorgeliga saker hände…”

Hej Kathinka!

Nu har jag läst boken och jag är djupt imponerad över ditt arbete.

Den är så välskriven. Språket flyter. Du/ni har lagt den tid som många inte tar sig på att korrekturläsa tills man nästan mår illa när man ska ge sig på sitt manus på nytt och på nytt för att hitta fel. Man tappar räkningen till slut. Det finns nästan inte ett stav/slarvfel i den.

Vi hade en snickare hemma, han hade ett citat som jag tror är bra att översätta på det mesta man gör, inte bara snickeriarbete. Det syns aldrig hur lång tid det tagit att göra en sak, men det syns alltid om det tagit för kort tid. 

Det syns inte hur lång tid det tagit att göra din bok, den bara utandas att den har fått ta sin tid att färdigställa. Den är både väl genomarbetad och genomtänkt. Man anar ett gediget researcharbete. Den är som jag ser det ett helt unikt historiskt dokument. 

Layouten är så skickligt gjord att man bara bugar och tar av sig hatten, bläddrar igenom den gång på gång och bara njuter.  Hälsa Mr Gustavsson det.

Jag kan inte påminna mig att jag läst en så tilltalande historisk biografi någonsin. Det är väl avvägt vad som är med och inte med i fråga om bild och gammalt textmaterial. 

Förutom att det är en väldigt intressant släkthistoria så är den mycket allmänbildande på
ett både enkelt och pedagogiskt vis. Man får veta vad som hände både i världen och i Sverige under den aktuella tiden.

IMG_2389Och vilket genidrag att du låter oss se allt med Lyckas ögon med hennes tankar om livet i dagboksform.  Vilket märkligt levnadsöde att bli kallad Lycka och så blir ens liv så fyllt av smärta, sorg och svek.  Anar att varje gång hon tänkte på sitt förnamn efter det som hände sommaren 1889 var det med ett stort O före. Nästan som ett hån att behöva presentera sig: – Mitt namn är Lycka Sparre… Inte konstigt att hon drog sig undan från de sociala sammanhangen.

Märkligt att historien romantiserats så av vad det verkar nästan alla som tidigare gett sig i kast med materialet. En tanke som slår mig är, hur har dessa, var och en, som skrivit om Sixten Sparre och Elvira haft det med troheten inom sina egna relationer… när alla undantagslöst glorifierar och glamouriserar relationen så.

Ingen har tydligen bevärdigat sig att med ett pennstreck beröra sveket mot hustrun, barnen…
Så bra att det lyfts fram genom din bok.
Sveket mot den unga naiva älskarinnan, kanske någon har tagit upp. Hon som förmodligen trodde hon skulle få ett nytt liv som fru Sparre.  Hon mördas brutalt, ett effektivt sätt av älskaren att sätta stopp för att hon skulle kunna bli någon annans kvinna i framtiden.

Stackars Lycka, först traumat med makens död och som om inte det vore nog,  chocken över ekonomin. Det är inte alla som har en far som kan reda upp ett sådant konkursbo. 

Trots allt detta dör hon tydligen som en förmögen kvinna. Det säger något om faderns resurser.  Men vad hjälpte det henne. Gjorde det henne lycklig.

IMG_2022Märkligt, tack vare att hon tillhörde den samhällsklass hon gjorde behövde hon aldrig göra ett om man får säga så, vettigt handtag för brödfödan under hela livet, förutom att passa barnen, resten hade hon tjänstefolk till. 

Sophie är ju också en fascinerande kvinna. Vilken kärlek och omtanke om allt och alla och till saken hör ju att det var ju inte hennes biologiska barn. Och så stå ut med det lomhörda gobbaskrället som nästan alltid var rasande. Men en skattkista var han ju helt klart och då får man ibland stå ut med mycket. 

Jag utgår från att du kommer att hålla många kurser framöver om hur man skriver sin egen släkthistoria. Vilket lyft det hade varit för den litteraturen om du gett dig i kast med det och tipsat dem alla om Mr G avseende layouten.

Lycka till med skrivandet framöver!

Jag hoppas att din bok kommer att prisas både på höjden och tvären för det är den helt klart värd!

Bodil Andertun

Bokmässe-efterdyningar

Så fort veckorna går. Det är redan en vecka sedan bokmässan öppnade. Morgnarna blir mörkare och löven faller…. Läslusten infinner sig. Det gjorde den också för en av besökarna vid mitt monterframträdande hos Linnéuniversitetet. Hon köpte boken och hörde av sig nu på morgonen. Tänk att få börja dagen med en sådan hälsning från en läsare!

 sorgeliga-saker-hande-elvira-madigan-sixten-och-mig

Hej!
Ville bara skriva och tala om att jag tyckte mycket om din bok. Läste den direkt under helgen och blev helt fascinerad. Vilken research du gjort! Inte bara om Lycka och Sixten utan också om allt det kulturhistoriskt intressanta materialet.
Dessutom var det ju så estetiskt tilltalande.. layouten, bilderna. ja allt..
Rekommenderar den till alla jag känner… Ulla-Britt
www.pricerunner.se/pl/802-676544219/Boecker/Sorgeliga-saker-haende-Elvira-Madigan-Sixten-och-mig-%28Inbunden-2014%29-priser?q=sorgeliga+saker+hände&ref=redirect&search=sorgeliga+saker+hände&sort=4

Recension 15

Götene kommuns hemsida, bibliotekets nyhetsbrev 22 augusti:

gotene.se/upplevaochgora/bibliotek/nyhetsbrev/biblioteketsnyhetsbrev/biblioteketsnyhetsbrevaugusti2014.17942.html

Där har vi en som omsorgsfullt läst min bok om Luitgard! Så glad jag blir! TACK Götene!sorgeliga-saker-hande-elvira-madigan-sixten-och-mig
ugglan_ram

Recension 14

Ännu en recension – och ännu en som stör sig på formen, den att jag låter Lycka ”tänka”. Alltså att jag gör en kombination av skön- och facklitteratur. Fy – så får man inte göra!

Nu är det en ung bibliotekariekollega som skriver. Det är ju fantastiskt med dessa bokbloggar – å vad boken behöver dem! Det är toppen – tänk om de hade funnits på min tid (1970- och 1980-talen)! Att min bok omnämns på dessa bloggar gör mig glad. Men vi har lite olika syn, bokbloggaren/bibliotekarien Eli och jag:

elilaserochskriver.se/sorgeliga-saker-hande-en-tvivelaktig-historia/sorgeliga-saker-hande-elvira-madigan-sixten-och-mig

Recension 12 – en som ser berättelsens alla delar!

Den första recension som berör FORMEN och också det faktum att analysen av Sixtens dikter är intressant i sammanhanget hittade jag här: www.cirkus-dk.dk/htm/dk/nyheder.htm Roligt att bli uppmärksammad i Danmark igen!

1. juli 2014

Det historiske hjørne. Elvira Madigan og Sixten Sparre.sorgeliga-saker-hande-elvira-madigan-sixten-och-mig

”Forgældet svensk løjtnant bortfører og dræber cirkusprinsesse.” Sådan burde avisoverskrifterne måske egentlig have set ud, da Sixten Sparre i 1889 skød først Elvira Madigan og derefter sig selv. Som bekendt gik det anderledes. Aviserne beskrev det som et romantisk drama, hvor de elskende sluttede med i fællesskab at gå i døden.

I 2013 udgav svenske Klas Grönqvist en bog om Elvira Madigan. Den var omtalt her på siden den 5. maj 2014. Nu er der udkommet yderligere en bog, som i modsætning til de mange tidligere bøger primært fokusere på Sixten Sparre og hans hustru.

Lindhe, Kathinka: Sorgeliga saker hände – Elvira Madigan, Sixten och mig. Svensk. Udgivet af Utblick Media. 240 sider. Rigt illustreret

Kathinka Lindhe er radiojournalist og bibliotekar i Halmstad og oldebarn af Sixten Sparre og hans hustru Luitgard, kaldet Lycke.

At Sixten Sparre stak af med en cirkusprinsesse og senere skød både sig selv og cirkusprinsessen var en skandale i 1880’ernes Sverige. Uanset om det blev opfattet som mord eller romantik. Det var derfor ikke noget, man talte om i familien, og Kathinka Lindhe blev først på et sent tidspunkt opmærksom på, hvem hendes oldeforældre var.

Baseret på fotografier fra familiealbummet, slægtsforskning og gennemgang af arkiver og samlinger beskriver Kathinka Lindhe i bogen Liutgard Sparres liv. Trods Liutgards kaldenavnet Lycke blev det bestemt ikke lykkeligt. Kathinka Lindhe analyserer også Sixten Sparres digte og konstaterer, at han trods sine litterære ambitioner manglende talent og var bedst som lejlighedsdigter.

Hendes opfattelse er, at Sixten Sparre nærmest var en samvittighedsløs person. Og at flugten sammen med Elvira og parrets død måske mest af alt var drevet af ønske om på den måde at skaffe sig den berømmelse, som hans forfatterskab ikke havde bragt ham.

I boet efter Lycke Sparre fandtes der hverken breve eller dagbøger, men kun fotografier. Og i Kathinka Sparres mormors hjem talte man ikke om Lycke, fordi Sixten var tabu.

I bogen forsøger Kathinka Sparre baseret avisomtale, fotos og forskning omkring forholdene i overklassen i datidens Sverige at beskrive Lycke Sparres liv og at skrive en fiktiv dagbog om, hvad Lycke har tænkt og ment.

Bogen er et interessant forsøg på at sætte en ny vinkel på det drama, som for hoverpersonernes vedkommende for 125 år siden fandt sin afslutning på Tåsinge. Men som berørte bipersoner som Lycke Sparre og hendes familie i resten af deres liv.

I Danmark kan bogen købes på Svendborg Museum eller på nettet hos cdon.dk. I Sverige sælges den over nettet hos bl.a. bokfynd.nu.

Bogens titel er baseret på den skillingsvise, som Johan Lindström Saxon skrev i 1889. Klik her, hvos du har lyst til at høre den gamle skillingsvise, som gengiver den romantiske version af dramaet.