Stockebo blev Stockeboda

IMG_0285

Ett av sommarens många evenemang –  på Stockeboda gård nere på Österlen. På 1850-talet, när gården var svårt nerbränd, köpte Carlos Natividad Adlercreutz gården och rustade upp den. Om den såg ut riktigt som idag vet jag inte, den är lite speciell, lite brittisk, i stilen.

Här på gården föddes Carlos och Luitgards tredje barn när året 1859 var alldeles nytt. Lyckas födelse
Skärmavbild 2015-07-11 kl. 08.21.58lilla lycka

Avkonterfejade syskon

Ateljéfotografernas porträtt vid 1880-talet visar finklädda människor mot en fond. Den ska ge illusionen av verklighet. Som till exempel när syskonen Adlercreutz, Luitgard, Eleonora och Carl, går till fotograf Emma Lundgren i Hvetlanda 1898. Lycka är 38 år och har varit änka i åtta år.syskon mognaVisst ser det ut som om de satt mitt i en susande lövskog? Och med riktiga pelare….IMG_2547

Resdamm

IMG_3393När mormor och morfar kom med tåg från Stockholm på besök till oss i Malmö, var alltid det första mormor sa: ”Nu måste vi tvätta av oss resdammet”. Hon, själv född 1890, använde ett uttryck från 1800-talet. Då kunde man nog verkligen bli dammig när man reste!

Numera är det kanske inte dammet som stör – mera gnisslande tåg som inte kommer i tid. Men det har funkat fint på sista tiden, då jag har flängt en hel del. Nu senast till vackra Fredensborg,IMG_3392 (1)slottet som vid förra sekelskiftet var platsen för mäktiga mäns semestrar. Kung Kristian IX kallades ju ”Europas svärfar” eftersom hans många barn var ingifta i de europeiska kungahusen. Ett av barnen var prinsessan Alexandra som nämns i min bok – hon som blev trendsättare vad gällde hårmode och var den som fick Lycka att klippa sig i den nya (för Lycka missklädsamma) korta frisyren. Mer om de danska kungligheter som bebodde Fredensborg kan man läsa här sv.wikipedia.org/wiki/Kristian_IX_av_Danmark

En som också besökt Fredensborg och liksom jag gillade det var H C Andersen. Han bodde inte på slottet, men här, på huvudgatanIMG_3389Snart ska jag ut och bli lite resdammig igen – dags att åka till Oviken på släktforskningsrunda.

Tack Riddarhuset!

Ja, inte själva huset riddarhuset.seFullSizeRender

Men tack för kulturstödet ni gav till min bok, ”Sorgeliga saker hände – Elvira Madigan, Sixten och mig”.

Utan ert stöd hade det varit svårt att få affären att gå ihop – att ge sig på bokutgivning är ingen lukrativ affär, som vissa tycks tro. Ert syfte var ju att stötta:

”projekt som avser Riddarhuset som byggnad eller organisation eller projekt som rör personer med anknytning till Ridderskapet och adeln, företrädesvis av historisk art”

Titeln på min bok är ett citat från Lyckas tankar, hennes reaktion på visan i skillingtrycket som spreds som en löpeld över Sverige bara en vecka efter Sixtens död.

Löjtnantsliv

FullSizeRenderär att, enligt Gustaf Hellström sv.wikipedia.org/wiki/Gustaf_Hellström i ”Snörmakare Lekholm får en idé” (1927) – han skildrar livet bland officerarna i Kristianstad på 1880-talet:

… komma hem på stövlarna från varenda sexa. Om de bara haft en aning om hur många tårar hon fällt och hur många lidanden hon utstått, därför att hon visste, till vilket åtlöje han gjorde sig inför Gud och människor. Och ju mera pirum han blev, desto löjligare gjorde han sig …

… Varje morgon klockan sju satt han i sadeln och red en timme. Han sågs vara en hård ryttare, och helst red han en remonter som det av en eller annan anledning var svårt att få bukt med …

… i fält. En lägerplats. Ljungbyhed eller vad fan som helst. Rader utav tält, en sommarkväll. Solen går just ner, gul som en hårdkokt äggula bakom den svarta granskogen. Officerarna sitter och dricker punsch på verandan till mässen. Fladdermössen börjar fladdra omkring, Den första stjärnan tänds. Och så är det arméns tapto …

Sixten blev underlöjtnant 1876. 1887 blev han andre löjtnant.  Nu började det går bra för den unge Sparre. Han hade dessutom, visserligen anonymt, men ändå – gott för självkänslan – givit ut sin diktsamling ”I bunden form” samma år.

Sparre c foto Wald Dahllöf

Löjtnantshjärtana ovan är målade av Sixtens barnbarns barnbarn Gisela, hämtade från 365masquerades.com.

Löjtnantshjärtana nedan fick jag som gåva i maj förra året, då boken om Lycka presenterades på Bokhandeln i Laholm.IMG_3308

Att ha en berättelse och vilja berätta den

Lycka omslag

Jag ville berätta historien, och jag ville göra det när det var 125 år sedan.

Hittills har 888 böcker  (av 900) sålts – varav ca 2oo till folkbiblioteken. Det betyder ju åtskilligt fler än 888 läsare – på Halmstads bibliotek t ex har boken varit utlånad (och reserverad) hela tiden.

Därutöver har jag hållit säkert 25 föredrag med i snitt 50 personer på varje. Åtminstone 1 250 personer har hittills hört berättelsen. Synd, egentligen, att jag inte hållit bättre koll. Minst 10 föredrag återstår.

Hur som helst: över 2000 personer har alltså tagit del av Lyckas version av det kända skillingtrycket. Det är förmodligen fler än om jag hade gjort ett radioprogram (vilket jag först tänkte).

Heminteriör 1880-tal

FullSizeRender1880-tal. Bankkamrer Claes Bergmans, och hans fru Frederiques, hem i Örebro. IMG_3248

Här växte Hjalmar Bergman (född 1883) och hans två systrar upp. Precis samma typ av hem som Sixten och Luitgard skapade i Kristianstad åt sig och sina barn, födda 1881 och 1882.
Det ”moderna” sättet att möblera, med möbler som står fritt i rummet – inte längs väggarna, som förr i tiden. Tunga möbler, tunga draperier, tjocka mattor. Mörka färger, antimakasser och palmer på piedestaler. Gardiner, draperier, tofsar och fransar.
Det var kul att besöka Hjalmar Bergmans Wadköping idag, på väg till Ludvika och Dan Andersson. Hjalmar Bergman som vi umgåtts en hel del med i Halmstad genom uppsättningarna av sommarteater på slottet. ”Markurells i Wadköping” och ”Swedenhielms”.

Duktig flicka

Nuttan bröllop scan0004-6Tänk om det var  Sixtens dotter som stack ut ögonen på pappa? Tanken föresvävade mig inte först.

Märthas fostran gick ut på att vara en snäll och lydig flicka. Sedan brodern Eric skrivits in vid läroverket i Jönköping var Märtha ensamt barn i familjen, som i övrigt bestod av den bedrövade Lycka och Lyckas storasyster Nuttan, hon som hade någon form av neuropsykiatrisk störning. Inte de roligaste uppväxtmiljön, precis. Märta _L1007910
Vardagen i Vetlanda bröts av besök hos den koleriske morfadern, Carlos med det hetsiga humöret, och hans  hustru Sophie – den blida, hon som fick gjuta olja på alla vågor.

I min ägo har jag den här asken. Kanhända har den tillhört farmor Märtha?IMG_3240 2

Skåne, Skåne – fagrast på jorden!

IMG_3238

Hallänning sedan 1975 glömmer jag ibland det speciella med Skåne. Jag påmindes om det igår kväll i Dösjebro. Den manshöga (nåja, men lika hög som jag, 160 cm) rapsen doftade och påminde om barndomen i Malmö och Limhamn.

På hemvägen ut mot E6, Dösjebro-Landskrona, trodde jag att kanske Belteberga skulle dyka upp (men det ligger lite längre norrut, såg jag senare på kartan. Får ta en ny tur i det härliga skånska landskapet!):Swedish_manor_BeltebergaPå Belteberga algonet.se/~sylve_a/beltebga.htm bodde Lycka de viktiga åren (åren mellan fem och tio) 1864-1869. Här dog hennes lillasyster Zoïla 1868. Kanske finns en lillas grav här? Pappa Carlos Natividad har någon form av inskription i kyrkan, berättade en man som var och lyssnade när jag höll föredrag i Helsingborg. Ja, det får bli ytterligare en utflykt till ner till de skånska rapsfälten med det snaraste!

Att välja INNE …

Idag var första ”sandaldagen”. Blommande körsbärsträd, vindstilla och försommarvarmt. Rapsen blommar. Björken har slagit ut, liksom boken: 
IMG_3186Denna strålande söndag valde 75 personer att, istället för att njuta eftermiddagens försommar, gå inomhus för att delta i PRO Akademiens program om ”Sorgeliga saker hände …”! Vi sjöng skillingtrycket tillsammans, till Manolos fina pianoarrangemangIMG_3182IMG_3181

Manolo kom till Sverige från Spanien 1967 för att spela i Cirkus Scotts orkester. Idag hade han med sig sina noter i sitt ”Bloc Musica”.

En trivsam eftermiddag på Karl XI i ett Halmstad i försommarskrud.