Idag för ett år sedan….

IMG_2399ringde telefonen tidigt på morronen: ”Är du hemma så att du kan ta emot en leverans?” undrade chauffören, och strax därefter rullade den stora lastbilen från tryckeriet i Litauen in på vår lilla gata.

650 kg vägde den plastinpackade EUR-pallen. Det kändes som en förlossning när ”barnmorskan” chauffören sänkte lastbryggan och överlämnade byltet i min vård.

Där stod jag, idag för ett år sedan, med 900 exemplar och undrade: hur i hela friden ska jag bli av med dessa? Idag är 850 borta, utläggen har jag fått tillbaka och är nu rik på minnen från många spännande möten!

6 kg lättare är jag också, men det har inte med boken att göra (LCHF, tack!).

På eftermiddagen, samma dag, undrade min grannfru: ”VAD var det som ni fick levererat i morse? Ska ni lägga om golven?”

Fullt i ”höjstuan”

IMG_3322

IMG_3136

Föreningen för Karlstorpsstugan, som ligger alldeles där väg 25 når Halmstad, bjöd in till mysafton vid brasan igår. Elden sprakade muntert, det doftade gott från brödet som bakades under tiden, vi sjöng och jag berättade. En så intresserad publik – en kväll att minnas!

När jag kom hem låg följande mejl och väntade:bild(24)

Tack för en fantastisk kväll om en Sorgelig historia….

Din bok är så vacker och njutningsfull. Din framställning var strålande. Snart ska jag läsa om boken.
Nedanstående foto med text finns på facebook, gruppen Halmstad förr och nu samt på min privata sida. Det är många på halmstadsidan som redan gillat mitt inlägg:
Jag har varit på en mycket intressant kväll på Karlstorpsstugan – Kathinka Lindhe berättade ”En historia om Lycka”. Kathinka är barnbarnsbarn till Lycka – den kvinna som löjtnant Sixten Sparre var gift med. Löjtnant Sparre tog ju livet av Elvira Madigan och sig själv sommaren 1889. Här är berättelsen ur Lyckas synvinkel. Sorgeliga saker hände …

”Hem” till Sörmland

Det är roligt med berättelsen om Lycka – den funkar i alla möjliga sammanhang.

Häromveckan i Danmark, med fokus på själva händelserna 1889. Igår, under en heldag bland kulturentreprenörer på dramalogen.se – om hur man gör verklighet av sin idé. Ikväll på trivselträff i Karlstorpsstugan – en kväll om livet förr. Och så Släktforskardagarna i augusti, som inspiration, om hur man kan presentera sina släktforskarfynd. sfd2015.se/Table/Forelasare/

Det ska bli kul att komma till Sörmland- ett landskap som jag i stort sett bara har rest igenom sedan jag lämnade det en sensommardag 1950. Nu ska jag tillbaka! Jag, som är så präglad av att leva vid Västerhavet – min vagga stod vid Mälarens strand.IMG_3132

Å ena sidan – och å andra

Hämtat från mejlboxen senaste dygnet:

Sofie – hon som scannade många, många bilder från min bok och lade ut dem på nätet som sina – gör en pudel och tar bort hela albumet från Google plus. Angående min bok ”Sorgeliga saker” skriver hon:

Jag var besviken på din bok och det var därför jag inte hänvisade till den, delvis därför att jag inte så öppet ville peka ut den. Jag skulle önskat att den vore betydligt mera opartisk. Sanningen är ju oftast olika nyanser av grått och inte totalt vitt eller svart.

Det kan ju också vara missledande att skriva i första person i dagboksform som påhittad prosa utan att först tydligt ange att det inte är riktiga dagboksanteckningar, vilket lätt kan antas då det är en släkting som skriver boken. En del läser kanske inte slutet på boken och är inte så kunniga i ämnet.

Detta är ju hennes egen åsikt – helt OK att lägga ut. (Men tankar ….. inte finns de bevarade. Rubriken ”Lycka tänker” är väl tydlig nog? Eller?). Om böcker kan vi tycka mycket, och dessutom mycket olika. Många har ju tyckt precis tvärtemot Sofie om min bok, vilket ju visar att den är intressant. Karin i Kalmar tyckte så här härförleden:

Nu har jag läst din bok och är helt imponerad av den: innehåll, bilder, layout,  ja hela boken var en njutning, som jag sträckläste en natt, när jag inte kunde sova.

Och ännu en kommentar som visar hur olika vi tycker:

Jag tycker att delen med den fiktiva bloggen gör att du lyfter bokens kvalité ytterligare. En mycket bra bok som tvingar läsaren att själv tänka och inte få allt serverat i knät. En aktiv läsare är en bättre läsare. Så varför ska du delge allt? Det är ju ingen forskningsartikel? Tack Kathinka för en mycket fin och intressant bok.

I mejlboxen idag kom respons från Danmark. Å så kul! Föredragen var ju verkligen svensk-danska, både till innehåll och framförande (på min hjemmelavede dansk).IMG_2736

Svenska Eva i Rudkøbing skriver: 1000 tack för et fantastiskt bra föredrag! Mina kolleger blev helt berusade, och är det fortfarande, av din energi och männsklighet!

Och Birgitte skriver och ger samtidigt en länk (den var något för Sofie!!!!):

https://www.youtube.com/watch?v=B30wl0u7HPQ
 
Kære Kathinka!
 
Tusind tak for en hyggelig aften på Landet bibliotek! Jeg glæder mig til at læse din bog om Elvira og Sixten!
Jeg kom til at tænke på Dræsinebanden og deres sang, den er også rigtig smuk.
Jeg vil snarest tage en tur på museet og se deres udstilling, for det er jo en sag der til alle tider har været kendt af mennesker på Sydfyn.
Håber ikke, at det er sidste gang, at du har holdt et foredrag på disse kanter. Kunne ønske at min familie også fik denne dejlig oplevelse, at høre dig fortælle med et arrangement og humor, der bare var helt fantastisk.
 
Sender dig de bedste tanker!
 Mange hilsner 
Birgitte Kramme 

Och jag blir så glad! Vilka härliga människor jag mötte i det sydfynske!!!! Tak alle!

Våren är här – oavsett väder!

I vårmånaden mars är det många födelsedagar som firas. Här har det varit tårta och firande i ett, med början i Laholm i går facebook.com/laholmsbibliotek?fref=nf och nytt födelsedagsfirande härhemma idag.

Nu packar jag roll-uppen och bildspelet och ger mig av till fina Svendborg.IMG_2238 Föreläsningar om Sixten ”in situ”: Kirkeby, Landet och Langeland. Yes! Det blir spænnende!

Paus är skönt

IMG_3051Det är paus ett tag i föredragshållandet. Skönt, nu när våren är så osedvanligt tidig. Här hemma är det fullt upp med förberedelserna för ett pallodlingsprojekt – pallkragar ska oljas, fyllas med 1) hästgödsel från Mickedala ridhus 2) kompostjord och så ska det sås och läggas glasskivor över. Här ska det bli självhushåll på bönor, squash, spenat, mangold, koriander, persilja och ja, lite annat. 

Redan nästa måndag är det dags att ha resväskan packad. Då väntar Landet, Kirkeby og Rudkøbing och det ska bli jätteroligt att komma tillbaka till vännerna i Svendborg. Och att slå på ”ON” för danska  – ja, ja – den er hjemmelavet, men den funktionerer – igen. Så mentalt är jag PÅ, men på danska.

Roligt är att få feedback -här från Blodcancerföreningen i söndags där jag berättade om ”ett kvinnoöde på kvinnodagen”.

Full rulle för föredrag nu

Det kändes så avlägset i höstas, men nu är det full rulle med föredrag igen. Igår  60 pensionärer inom SPF, idag våffelcafé på Husknuten i Halmstad där 30 personer intresserade sig för de sorgeliga sakerna.

Man säljer inga böcker på sådana här tillställningar, men det är roligt att berätta för en intresserad publik! Och se så fin affisch som mötte på föreningshuset invid järnvägen i Halmstad:IMG_2994

Alltså …. så glad man blir…..

Det kom ett vykort i lådan idag. Ett riktigt vykort – så sällan man får det sådant nuförtiden! Men nu låg det där. Ett kort med sommarens sista fjärilar:IMG_2987

En nyfunnen vän har skrivit. Vi träffades på den halländska bokmässan i november och hade massor att prata om. Sedan har veckorna gått…. Och nu, plötsligt, hör hon av sig med fina ord:IMG_2986

En dag som denna, då jag varit och hämtat hem en massa osålda böcker från bokhandeln i Båstad och från flera andra ställen – så kommer hjärtegod hälsning från Lena. Kan man bli annat än GLAAAAD?

Lenas insiktsfulla tankar kan man läsa på lenabrorssonalminger.blogspot.se

Föreläsningsföreningen – folkbildning som mission

IMG_2985I Torpa har man haft föreläsningsförening sedan 1948. Det låter som en evighet, men egentligen är föreningen rätt ung. Iallafall om man jämför med Halmstads föreläsningsförening som bildades 1890. Föreläsningsföreningarna hör till samma tid som folkrörelserna, även om de oftast startades av utbildat folk (lärare mest) som ville bibringa de stora massorna bildning. Hur som helst har föreläsningsföreningarna varit som ett öppet universitet. Numera fungerar de som ett kitt på den ort där de verkar. Människor kommer samman, får en gemensam upplevelse av att lyssna på en riktig människa (inte en skärm) och så träffar man folk irl. Förutsättningen för en föreläsningsförening är eldsjälar som jobbar ideellt med att varje termin sätta samman ett program, vara på plats minst en timme i förväg, bära stolar, kolla teknik osv.

IMG_2709

I Torpa torpainfo.se/föreningar/föreläsningsföreningen-11173879 är det Lennart Johansson, ordförande, och Bernt Janderå, kassör, som sedan många år håller i trådarna.

Bygdens damer bakar och bjuder på fika efteråt i sockenstugans mysiga källare. Idag till ett 60-tal torpabor som ville höra om de sorgeliga händelserna som timade 1889.

IMG_2706