Recension 6

Bibliotekstjänsts senaste sambindningslista:78432755_large

Än idag lägger nygifta brudar i Danmark sina brudbuketter på Sixten Sparres och Elvira Madigans grav på kyrkogården i Landets församling på ön Tåsinge. Men det fanns andra offer i det s.k. kärleksdramat 1889. Sixten Sparres hustru Luitgard och hans två barn måste leva kvar i småstadsskvallret i Kristianstad, och det var också Luitgard som tvingades ordna upp familjens ekonomi efter den kaotiska lånekarusell som var resultatet av makens sorglösa lyxliv. Kathinka Lindhe är radiojournalist och bibliotekarie i Halmstad. Hon är också barnbarnsbarn till Sixten och Luitgard Sparre. Hennes välskrivna och vackra bok innehåller mängder av fotografier och den är också en högintressant skildring av det sena 1800-talets högreståndsliv. Boken punkterar en mer än 100-årig myt, men den ger oss i stället en minst lika fängslande historia om hur det var att vara kvinna i en tid då en hustru stod under sin makes förmyndarskap och han ensam bestämde över familjens tillgångar. – Inger Wassenius.

YES!

www.btj.se/default.aspx?search=sorgeliga%20saker&startat=0&sortOrder=Asc&sortBy=Author&media=Books&fetch=25&lang=False&avail=True&robots=True

 

Kallhamrad?

Susar hem igen genom Sverige, efter att ha varit på 1-årsuppvaktning i Bagarmossen idag. Den här gången reser jag med dubbeldäckartåg i ösregn. Utanför fönstret dyker ställen upp som jag aldrig sett: Bålsta, Enköping, Västerås, Köping. Kööööping – som konstruktören ropade med det nya ö-ljudet som numera är svenskans. Nästan som a.

Himla tur att biljetten gällde ett tåg som går norr om Mälaren – på den vanliga sträckan är det ”nedrivna ledningar”, inställda tåg och stora förseningar. Börjar bli välbekant. Själv har jag trixat och fixat för att kunna ta mig vidare från Göteborg till Halmstad i kväll.

Men nu först: ett antal timmar mot Göteborg med utsikt från andra våningen. Och med reselektyren: Hemmets Journals midsommarnummer:

IMG_2170Men kallhamrad skurk? Känns inte som mitt språk.

OK, en skurk var du ju, Sixten. Tänk så sorgligt egentligen, att bli betraktad så av sina efterkommande! Kallhamrad? Ja, det är man väl om man inte alls tänker på vad ens handlingar får för konsekvenser för andras liv.

Jag tänker på min lilla 1-åring idag. Om hon någon gång framemot 2040-talet får barn – vad ska de barnen tänka om mig, gammelfarmor? Kommer de över huvudtaget att veta att jag fanns en gång?

Nu baktalar jag för tredje gången i pressen Sixten – eller säger som det var:

IMG_2171

Och nu är det ”nästa Arboga”…

Där står de ju – Lycka och barnen!

I nästa nummer av Magasin Båstad www.magasinbastad.se kommer en artikel om ”Sorgeliga saker hände – Elvira Madigan, Sixten och mig”. Jag hälsade på hemma hos tidningens redaktör igår, Lina Andreasson. Och min blick föll på en tavla. ”Fin tavla!” sa jag. Och Lina replikerade: ”Ja – den heter Elvira Madigan”:

Konstnären är Kjell Sundberg i Ljungby www.kjellsundberg.com

IMG_2063

Luitgard och barnen förekom i periferin av operetten Elvira Madigan som gick på Malmö Stadsteater i början av 1990-talet. Annars har ingen alls tänkt på dem i samband med berättelsen om den vidunderliga kärleken.

Jo, konstnären Kjell Sundberg!

För titta noga, där står de ju:

 

 

 

 

Familjen är placerad UNDER makens och faderns utsvävningar. Själva står de i skuggan. Och Sixten, han har den publik han så hett åtrådde.

Kjell Sundberg har verkligen fångat historien, så som den var!

IMG_2065

 

 

 

Recension nr 2 – Hallandsposten

Och idag är det 125 år sedan som Sixten och Elvira förenades inför flykten. Hon reste från Sundsvall, där cirkusen var just då, han från Stockholm. De möttes i Bollnäs och tillsammans begav de sig sedan söderut….

www.hallandsposten.se/kultur

recension4160

Svendborg i mitt hjärta

IMG_1930

Roligt och speciellt att vara tillbaka i Svendborg! Senast var i mitten av september förra året. Då hittade jag en viktig pusselbit till min bok om Lycka – Sixtens dikt till Nuttan (sid 83 ff). Den förklarar mycket av deras olikheter, hur olika Sixten och Lycka såg på Sixtens diktande.

Nu kom jag tillbaka och möttes av den här affischen på massor av platser i ”byen”. Oj, nu gäller det att motsvara förväntningarna. Har hört att intresset är stort för föredraget….. Spännande!

Varför är man så mesig?

900

Bilden här är från en utställning om cirkus i Sundsvall, ”Från Elvira Madigan till Cirkus Madigan” hette den.

Vårt lands store cirkuskännare heter Per-Arne Wåhlberg. Hans bok ”Cirkus i Sverige : bidrag till vårt lands kulturhistoria” (1992) är standardverket inom området, och den är en viktig referens  i min litteraturlista till boken ”Sorgeliga saker hände – Elvira Madigan, Sixten och mig”.

När jag läste boken var det flera saker som jag hade velat prata med författaren om. Men jag tordes inte ta kontakt! Tänkte att en sådan gigant …. inte kan jag ringa honom. Igår ringde Per-Arne Wåhlberg till min mobil! För att säga att han tyckte så mycket om MIN bok! Vilken glädje det var, att höra HONOM berömma för bra innehåll, riktig analys och så – naturligtvis: Stefans Gustafssons http://utblickmedia.se/index.php/155-lycka fantastiska formgivning. Jag blev alldeles varm – och stolt!

Men varför var jag så mesig? Nu håller Per-Arne och jag kontakten, vi har mycket att prata om. Nästa vecka ringer jag honom  och berättar om hur boken togs emot i Svendborg.

Soppa på lysningsporslinet

sopptallrik

Det är inte ofta som Luitgards och Sixtens servis används, men idag fick jag anledning att plocka fram både soppterrin, tallrikar och den gigantiska soppsleven som förmodligen tillhörde Lyckas föräldrars servis. Bara på kul, till en trivsam lunch tillsammans med frilansaren Petra Carlsson från Båstad www.petrac.se

Meny: grön ärtpuré och pepparrotsgrädde  – det måste väl vara 1880-tal? Iallafall är det halländskt med pepparrot 😉

Intervju för Magasin Båstad – midsommarnumret och många roliga idéer om eventuell kombination av Lyckaföredrag och filmvisning i Widerbergs anda. Men det blir längre fram …. hoppas jag!

Spännande efterdyningar…

Så himla kul med alla mejl och telefonsamtal från folk som på något vis har relation till Sparre-Madigan-historien. Tack alla – från Barbros spännande historia om att hennes farmor hjälpte Elvira smyga ut från cirkusen till möten med Sixten, till tapetserar-Ulrikas underbara berättelse om Sixtens fåtöljs funderingar! Jag blir så glad över alla positiva tillrop!nygift Lycka