Fastlagsbullar – inte ”semlor”

Elivraartikel

ur Ystads Allehanda 4 feb 2017.

På torsdag tar jag Öresundståget till Lund och byter sedan till Pågatåg: riktning Simrishamn. Ska bli kul! Skåne är ändå alltid SKÅNE! Och där äter man ”fastlagsbullar”, inte semlor. På Österlens museum är de dessutom hembakade – och jag ser fram emot att få berätta om Lycka på hennes hemmaplan. Närmare Rörum kan man inte komma. Och till ”fastlagsbulleföredraget” lär det strömma massor av österleningar – museet har redan fått säga nej till ett trettiotal….

Roligt att Lyckas historia tilldrar sig intresse, så här 128 år efteråt!

Skillingtryck i juletid

img_4422

Sixten och Elvira pryder PRO pensionären 2016:9, och är man intresserad av skillingtryck finns en trevlig och innehållsrik artikel, skriven av Anne-Marie Nilsson, inne i tidningen.

img_4421

Anne-Marie har en spännande blogg med mera läsning i ämnen som rör släktforskning och historia. Där hittar vi Lycka också. avamie.blogspot.se/2016/04/om-skillingtryck-kniven-och.html

I skillingtryckens värld

Så heter utställningen på Arboga museum just nu. Och på tisdag den 11 oktober håller jag föredrag i  anslutning till utställningen.d47e10b97b-skarmklipp-skillingtryck

 

Bergslagsbladet Arboga tidning skrev 23 september, inför vernissagen:

Ordet skillingtryck, kan låta ålderdomligt, men faktum är att flera av trycksakerna som visas upp bara är lite mer än hundra år gamla.
– Jag har minnen av att ha hört några av dem när jag var barn, men jag är nog sista generationen att växa upp med skillingtryck, säger museiintendenten Merit Åhs Janbrink.
Ett skillingtryck kan enkelt beskrivas som ett tunt häfte – ofta bara några få sidor långt. De första utgåvorna kom redan på 1500-talet, men skillingtrycken hade sin storhetstid vid förra sekelskiftet.
Namnet härstammar från priset på bilagan som kostade mellan en till två skillingar. 
Innehållet i skillingtrycken bestod av sentimentala visor, både förankrade i verkliga händelser och i fantasi, och hade inte alltför sällan ett sedelärande syfte. 
Ett av de mest kända skillingtrycken är faktiskt skrivet av Arboga Nya Tidnings gamla redaktörer Johan Lindström Saxon.
– Visan handlar om cirkusartisten Elvira Madigan som rymde till Danmark med den redan gifta dragonlöjtnanten Sixten Sparre. Det är en riktig berättelse, berättar Merit.
Kärlekshistorien fick ett hemskt slut, vilket framkommer i visan. Sparre, som var hårt skuldsatt, sköt både sig själv och Elvira efter bara några månader på rymmen. 
Just det fasansfulla och makabra är något som ständigt återkommer i skillingtrycken.
– Det verkar ha varit ett allmänmänskligt behov att förfasas över de som hade det lite sämre än en själv, och i det här fallet bearbeta det genom musik, säger Merit och gör en jämförelse:
– Det som ligger närmast till hands i dag är väl kvällstidningarnas braskande löpsedlar.
På Arboga museum har visan om Madigan gestaltas med en docka balanserades på en lina. Lite längre bort sitter en annan kvinna tillsammans med ett lejon. Blod hänger över dem i linor.
Sammanlagt är sju skillingtryck gestaltade med dockor och övrig rekvisita. 
Dessutom finns det ett antal stationer där man kan höra hur visorna låter.
– Man får även brista ut i spontansång om man vill det, säger Merit.

Utställningen kommer att visas ända fram till och med 3 november.

På tisdag arrangerar Hembygdsföreningen Arboga Minne föreläsning. Kom klockan 18.30 till Stensalen – då blir det allsång, sorgeliga saker och 1800-talstidsanda!

P2-debut :-)

Efter alla år: idag gjorde jag debut som programledare i P2 (eller förresten, någon repris har nog gått där på UR-tiden när jag tänker efter).

Men idag var det start för alldeles nyproducerade serien ”Utanförskapets röster” med musikforskarna Stefan Bohman, Dan Lundberg och Karin Strand från Musikverket. Ett mycket trevligt gäng:Radiopodd_arkivet_artikel_680pxLyssna! t.sr.se/1JPzj4p

Det hörs att vi har kul! Det handlar om de arbetslösas visor, då och nu, och det kretsar mycket kring skillingtryck.  Nytt avsnitt nästa lördag, P2 klockan 12.03.

musikverket.se/artikel/utanforskapets-roster-klingar-i-radio/

 

Blindvisor, kåklåtar och arbetslösas visor

skillingtryck1210Just nu kretsar mycket av min tid kring visor i skillingtryck. Förbereder för allsång vid föredraget på Släktforskardagarna på söndag, läser korrektur på en kamrats bok om skillingtryck och snart är det dags för nya radioserien ”Utanförskapets röster” där jag är programledare. sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2938&grupp=4369&artikel=6240367  Programmen sänds i P2 och är rundabordssamtal med forskarna Stefan Bohman, Karin Strand och Dan Lundberg. Mycket trevligt samarbete!

Tack Riddarhuset!

Ja, inte själva huset riddarhuset.seFullSizeRender

Men tack för kulturstödet ni gav till min bok, ”Sorgeliga saker hände – Elvira Madigan, Sixten och mig”.

Utan ert stöd hade det varit svårt att få affären att gå ihop – att ge sig på bokutgivning är ingen lukrativ affär, som vissa tycks tro. Ert syfte var ju att stötta:

”projekt som avser Riddarhuset som byggnad eller organisation eller projekt som rör personer med anknytning till Ridderskapet och adeln, företrädesvis av historisk art”

Titeln på min bok är ett citat från Lyckas tankar, hennes reaktion på visan i skillingtrycket som spreds som en löpeld över Sverige bara en vecka efter Sixtens död.

Muntlig tradition

IMG_3154När Johan Saxon Lindström i början av augusti 1889 skrev skillingtrycket om Elvira Madigan spreds det snabbt över landet. Men inte bara som tryck, berättelsen vandrade också från mun till mun, från generation till generation. Och precis som sagornas och visklekens budskap förändrades texten något lite för varje gång. Här en annan version – samma innehåll men andra formuleringar – än Saxons, hämtad från en handskriven sångbok från Hallandsås.Johan_Saxon_LindstromJohans Saxon Lindström var född samma år som Lycka, 1859. 1904 startade han tidskriften Såningsmannen som 1928 lade grunden för Saxon&Lindströms förlag (gav bl a ut tidningarna Lektyr och Svensk Damtidning). Och visst finns det en rak linje mellan skillingtrycket om Elvira och Sixten och de artiklar vi brukar läsa i Svensk Damtidning? Johan Saxon Lindström dog 1935. Skillingtrycket, däremot, lever än.

Skillingtryck à la Digman i Båstad

Hur jag skulle inleda föredraget i Båstads församlingsgård i gårkväll, ja det gav sig självt. På väggen i den fina gamla byggnaden vid torget hänger en bonad, signerad Greta Digman:
IMG_3150Med sin mycket speciella stil – inte olik hennes barnbarn Kristinas, barnboksförfattaren – har Greta samlat de mest kända gamla skillingtrycken. ”Kors på Idas grav”, ”Hjalmar och Hulda”, ”Älvsborgsvisan” och så , naturligtvis IMG_3144

Det kändes som en lustig tillfällighet, och det var kul att få se den fina bonaden, i storlek ungefär som en gammal skolplanch. Här några detaljer:IMG_3148IMG_3146

Cliffhanger

Häromdagen delade jag med mig av ett av mina förfärliga gamla skillingtryck, det om de tre rubbade syskonen i Lautokeino.  Helena skriver: När jag läser texten till skillingtrycket så får jag känslan av att det borde finnas fler verser. Alldeles riktigt – jag missade att få med slutet. Det är ju det som är det RIKTIGT hemska. Varsågoda (inledningen till skillingtrycket finns längre ner, 18 jan).forts rubbade syskon219