Hattmode för kvinnor år 1900

Hur förkyld kan man bli? Hur länge kan man hålla på och hosta? Och varför blir man så slak?

Sedan igår har jag givit efter – jag ligger parkerad i soffan tillsammans med ”Märta och Hjalmar Söderberg – en äktenskapskatastrof” adlibris.com/se/bok/marta-och-hjalmar-soderberg-en-aktenskapskatastrof-9789127138452

När jag nu kommit in i boken är jag nästan glad åt infektionen som härjar – den får härja medan Johan Cullberg och Björn Sahlin låter mig läsa brev och journalanteckningar i en skildring som ger en helt ny bild av min gamle favoritförfattare. Nu är jag benägen att stryka ”favorit” – även om böckerna står för sig själva är det svårt att bortse från människan bakom. Macho! Ego! Typen känns välbekant.

IMG_2715paradLycka1908Här en kul detalj från förra sekelskiftet: Märta Söderberg, 30 år, i Stockholm. Och så hos fotografen i Vetlanda: Lycka, 50 år.
Båda i senaste hattmodet. Bilden på Märta är tagen 1900, den på Lycka är tagen 1908.

Det tog nog några år för modet att vandra ut till den så kallade landsorten.

Lycka till Widerbergs Båstad!

Båstad som filmstad förknippas med Bo Widerberg. Han levde sina sista år där.Elvira

filmibastad.se

Väggarna i salongen på Biograf Scala pryds av affischer från några filmer av Bo Widerberg.

Widerbergs filmer har återkommit på repertoaren genom åren. Bland annat har ”Elvira Madigan” visats som utomhusbio i Båstad, ljumma kvällar i juli.

Nu visas den igen, på lördag på biografen vid torget vid kyrkan.

Välkommen! På lördag serveras såväl den söta romantiska som den svarta sanna versionen av dramat. Plus god mat på ”Grodlår och timjan”, likaledes vid torget med utsikt över Laholmsbukten.

 

 

 

Att stå till pass

Vi har Sveriges största filmstudio här i Halmstad. Med en styrelse som väljer fantastiskt bra filmer som visas varje måndag. Strax ska jag iväg på denna veckans film, ”In a World” (USA 2013).

Förra veckans film, ”Ilo Ilo” (Singapore 2013) handlade om relationen mellan en ohängd bortskämd tioåring och det filippinska hembiträdet som lydde såväl pojkens som föräldrarnas minsta vink. Vilket fick mig att tänka på att det inte är SÅ längesedan som det förekom husor och tjänstefolk i svenska familjer (ja, genom RUT finns det ju igen, nu. Man kan ju undra hur de barn som växer upp med RUT-städerskor kommer att se på städning och andra domestika sysslor när de blir vuxna?).

I min fars uppväxt fanns hembiträden och husor.5144_5 En gång lär en av dem ha sjungit ”Sorgeliga saker hända”, skillingtrycket som ingen av pojkarna i familjen anade handlade om deras morfar. Hon sjöng den i köket och blev avskedad på stående fot!

Nu väntar bion, arrangerad av halmstadsfilmstudio.se!

Biografföreställningar

Jo, jag tänker på syskonen Adlercreutz år 1898. syskon mognaUndrar om någon av dem hade besökt en biografföreställning? Det låter ju befängt för oss 2000-talsmänniskor. För oss är bio självklart, men faktum är att den första offentliga filmföreställningen hade givits bara två och ett halvt år tidigare, den 28 december 1895 på Grand Café i Paris. Det var bröderna Lumière som visade tio kortfilmer à 1 minut.mc9-2_31410898

Bland annat visades filmen ”Tåget ankommer till stationen” vilket lär ha skapat förskräckelse i publiken. Tåget körde ju rakt emot dem!

Även filmen ”Arbetarna slutar sin dag på fabriken” visades. Herregud, arbetarna kom ju ut ur fabriksportarna. De gick rakt mot alla som satt och tittade. Åskådarna flydde i panik!

1897 användes bröderna Lumières kinematograf för filmvisningar på Stockholmsutställningen. Där gissar jag att Lycka för första gången gick på bio. Stockholmsutställningen 1897 innebar mycket nytt. Bland annat gav den ensamma kvinnor möjlighet att spatsera runt. Alltså: bara detta att kunna flanera fritt, utan ”förkläde” eller manligt sällskap, var en nyhet. Det är bara ca 120 år sedan!

Idag presenterade jag Lyckas bok i en miljö som passade henne perfekt, tornagard.se . I Gunilla Lindbergs vackert restaurerade 1800-talsgård i Väröbacka fick jag, inför en publik som satt på gamla vackra trästolar i olika modeller, berätta om mig själv, mitt jobb och om Lyckas liv för kvinnorna som gått företagsutvecklingskursen gronaffarsgladje.se. En glad dag!image

Bokmässe-efterdyningar

Så fort veckorna går. Det är redan en vecka sedan bokmässan öppnade. Morgnarna blir mörkare och löven faller…. Läslusten infinner sig. Det gjorde den också för en av besökarna vid mitt monterframträdande hos Linnéuniversitetet. Hon köpte boken och hörde av sig nu på morgonen. Tänk att få börja dagen med en sådan hälsning från en läsare!

 sorgeliga-saker-hande-elvira-madigan-sixten-och-mig

Hej!
Ville bara skriva och tala om att jag tyckte mycket om din bok. Läste den direkt under helgen och blev helt fascinerad. Vilken research du gjort! Inte bara om Lycka och Sixten utan också om allt det kulturhistoriskt intressanta materialet.
Dessutom var det ju så estetiskt tilltalande.. layouten, bilderna. ja allt..
Rekommenderar den till alla jag känner… Ulla-Britt
www.pricerunner.se/pl/802-676544219/Boecker/Sorgeliga-saker-haende-Elvira-Madigan-Sixten-och-mig-%28Inbunden-2014%29-priser?q=sorgeliga+saker+hände&ref=redirect&search=sorgeliga+saker+hände&sort=4

Lek med könsidentitet år 1900

IMG_2645Ett nytt sekel har gått in. Den viktorianska eran är på väg ut, även om den äldre generationen fortfarande håller på konventionerna.

Kvinnor klär sig fortfarande i fotsid kjol, stor huvudbonad och – självklart – är man korsetterad. Hur skulle det annars se ut? Kvinnor är kvinnor, män är män.

Men den yngre generationen börjar tillåta sig att leka med utklädsel. Till och med leka med könsrollerna. Här ser vi Lyckas dotter Märta, min farmor, till vänster.

Bilden är intressant,tycker jag. Många unga idag använder klädseln för att laborera med könsrollerna.

Här ser vi att inget är nytt under solen.

Redan på tidigt 1700-tal fanns kvinnor utklädda till män i Sverige sv.wikipedia.org/wiki/Anna_Jöransdotter

Längre fram, under mellankrigstiden, kom Hjalmar Bergmans ”Flickan i frack” (1925) img_3355om flickan som klädde sig i frack på studentbalen och gjorde skandal i småstaden.

Vad tänkte Lycka, som hela sitt liv levat i de snäva konventionerna, om den här bilden på dottern Märta med väninna – en dåtida Conchita Wurst (fast tvärtom, om man ska vara noga)?

Berättelsen från Wadköping finns att läsa här: litteraturbanken.se/#!/forfattare/BergmanHj/titlar/FlickanIFrack/sida/3/etext

 

Lyckas 80-tal

1880- och 90-talens vurm för det nationella. Bland annat tog den sig uttryck hos fotografen. Man skulle vara klädd i folkdräkt eller, som när Lycka gick till Carls Krooks ateljé 1879 eller 1880, en egendomlig fosterländsk dräkt med runor:L1007913 2Hon är nyförlovad. Hon ser framtiden an med tillförsikt. Man märker det på hennes blick. Längre fram i tiden har någon annan skrivit dit hennes namn.

Ett halvt decennium senare har mycket förändrats. Året är 1886 eller 1887. Carl Krook har nu en ny och modernare logotype, och han har fått lite mera dramatiska fonder att välja bland.

Är det Lycka själv som valt det upproriska havet och orosmolnen till bakgrund? Hon ser inte glad ut där hon står, med vänsterhandens ring synlig. ”Här står en gift kvinna”.

Hon tittar inte rakt på oss. Det är som om hon ville dölja något. Det är ju så man gör, när äktenskapet knakar. Man döljer det och håller i det längsta uppe fasaden. Att inte projektet familjen blivit det man trott och hoppats, det är ju ett misslyckande.L1007913 copy

Vittvätten på tork

IMG_2638Jag hängde tvätt i septembersolen, och blev plötsligt så ledsen. Den rutiga bomullshandduken, omsorgsfullt märkt 1947, när mor stod i begrepp att gifta sig, är alldeles full av hål. Tyget är tunt och slitet. UL står det, min mors initialer. Det kändes som att hon  höll på att försvinna från mig – handduken är ett av mina minnen.

Så upptäckte jag vad som hängde bredvid: Luitgards linneserviett, omsorgsfullt märkt 1878, när Lycka stod i begrepp att gifta sig. Den är lika fin nu som då. Den rutiga handduken var modern på sin tid, maskinvävd. Linneservietten (som jag skriver om i min bok på sidan 7) har vävts för hand i ett material som överlever generationer.

Där hänger de i solen, sida vid sida, minnena efter kvinnorna som levde före mig.

Undrar om någon kommer att stå och tänka på mig om över 100 år?

Feminism på Lyckas tid

I Per Anders Fogelströms böcker kan man läsa om alla kvinnor som arbetade på byggen i Stockholm under de senare decennierna av 1880-talet . Den stora stenstaden växte fram, och det var många kvinnor som bar tegel och murade.

Tidningen Rött (4:2014) påminner om den första feministiska dikten i svensk press:IMG_2641MURAREN1

 

De kvinnliga byggarbetarna hade ett tungt jobb. De fick frätskador på händerna av kalken i murbruket. Oken som de bar hinkarna med skar in i axlarna.

Dikten om murarhantlangerskornas strejk publicerades i tidningen Fäderneslandet 1888.

Hur såg det ut hos den unga familjen Sparre vid den tiden? Ja, tjänstefolket hade nog att göra i åttarumsvåningen…..IMG_1473