Ny vecka. Det blev mycket Skåne i den förra – Skanör, Lund, Malmö, Kristianstad – roliga utflykter, alla på olika sätt förknippade med Lyckas historia.
Tänk, jag visste inte – när jag växte upp i Malmö – att jag gick på samma gator som mina förfäder. Mina föräldrar var inflyttade jämtar. Vi hade inga skånska rötter. Trodde jag, tills jag började kolla på Sixten och Lycka.
I det här kvarteret, alldeles vid S:t Petri kyrka växte Sixten upp. Hus nr 222 är borta. Istället ligger ”pittahuset” där – namnet förklaras av frisen. Titta noga!
I S:t Petri hade vi alltid högtidligheter med scouterna. Där har jag suttit många gånger och tittat på olika detaljer. Säkert samma utsmyckningar som Sixten och hans syskon fördrev tiden med att fundera över. De klev över samma gamla gravstenar i golvet som jag gjorde häromdagen, gravstenar med bilder som säkert satte fart på fantasin hos den unge Sixten.
Var det här han lade grunden till sin dödsromantik?