Skillingtryck i juletid

img_4422

Sixten och Elvira pryder PRO pensionären 2016:9, och är man intresserad av skillingtryck finns en trevlig och innehållsrik artikel, skriven av Anne-Marie Nilsson, inne i tidningen.

img_4421

Anne-Marie har en spännande blogg med mera läsning i ämnen som rör släktforskning och historia. Där hittar vi Lycka också. avamie.blogspot.se/2016/04/om-skillingtryck-kniven-och.html

I skillingtryckens värld

Så heter utställningen på Arboga museum just nu. Och på tisdag den 11 oktober håller jag föredrag i  anslutning till utställningen.d47e10b97b-skarmklipp-skillingtryck

 

Bergslagsbladet Arboga tidning skrev 23 september, inför vernissagen:

Ordet skillingtryck, kan låta ålderdomligt, men faktum är att flera av trycksakerna som visas upp bara är lite mer än hundra år gamla.
– Jag har minnen av att ha hört några av dem när jag var barn, men jag är nog sista generationen att växa upp med skillingtryck, säger museiintendenten Merit Åhs Janbrink.
Ett skillingtryck kan enkelt beskrivas som ett tunt häfte – ofta bara några få sidor långt. De första utgåvorna kom redan på 1500-talet, men skillingtrycken hade sin storhetstid vid förra sekelskiftet.
Namnet härstammar från priset på bilagan som kostade mellan en till två skillingar. 
Innehållet i skillingtrycken bestod av sentimentala visor, både förankrade i verkliga händelser och i fantasi, och hade inte alltför sällan ett sedelärande syfte. 
Ett av de mest kända skillingtrycken är faktiskt skrivet av Arboga Nya Tidnings gamla redaktörer Johan Lindström Saxon.
– Visan handlar om cirkusartisten Elvira Madigan som rymde till Danmark med den redan gifta dragonlöjtnanten Sixten Sparre. Det är en riktig berättelse, berättar Merit.
Kärlekshistorien fick ett hemskt slut, vilket framkommer i visan. Sparre, som var hårt skuldsatt, sköt både sig själv och Elvira efter bara några månader på rymmen. 
Just det fasansfulla och makabra är något som ständigt återkommer i skillingtrycken.
– Det verkar ha varit ett allmänmänskligt behov att förfasas över de som hade det lite sämre än en själv, och i det här fallet bearbeta det genom musik, säger Merit och gör en jämförelse:
– Det som ligger närmast till hands i dag är väl kvällstidningarnas braskande löpsedlar.
På Arboga museum har visan om Madigan gestaltas med en docka balanserades på en lina. Lite längre bort sitter en annan kvinna tillsammans med ett lejon. Blod hänger över dem i linor.
Sammanlagt är sju skillingtryck gestaltade med dockor och övrig rekvisita. 
Dessutom finns det ett antal stationer där man kan höra hur visorna låter.
– Man får även brista ut i spontansång om man vill det, säger Merit.

Utställningen kommer att visas ända fram till och med 3 november.

På tisdag arrangerar Hembygdsföreningen Arboga Minne föreläsning. Kom klockan 18.30 till Stensalen – då blir det allsång, sorgeliga saker och 1800-talstidsanda!

Sevärdheter på Tåsinge

Just hemkommen från Svendborg, med flera ovanliga upplevelser för en svensk i bagaget. Diamantbröllop – alltså firande av en 60-års bröllopsdag. Och vilket firande! Det var en fantastisk dag, att få vara med och sjunga på morgonen vid äresporten för Louise och Johannes – dessa kära och goda vänner. Vänner som jag fått tack vare Sixten. För att inte tala om själva festen som varade hela dagen: god mat, härliga människor och fin musik, allt till brudparets ära. Av alla timmars arbete med att söka spåren efter Sixten, Elvira och Luitgard så är detta det mest fantastiska: att jag nu har många vänner i Svendborg, en del så nära att de bjuder in till diamantbröllop! Tack Johannes och Louise, Hanne och Gunnar, Jytte och Per! Och tack till er på museet – det känns som att komma hem när jag kommer till Svendborg, tack vare er!

Turistsäsongen 2016 närmar sig, och nu finns turistkartan över Tåsinge att hämta bl a på biblioteket i Svendborg:

IMG_4179

 

Tre av 24 sevärdheter är relaterade till Sixten och Elvira. Deras historia är alltså än mer intressant idag, än då jag första gången besökte ön, för ca tio år sedan. Då fick man leta sig fram till mordplatsen. Nu är det bara att följa kartan:

IMG_4180IMG_4181IMG_4183

Hotel Svendborg

För  127 år sedan – nu i juni – skrev ”Brudparet Sparre, på bröllopsresa från Stockholm” in sig i hotelliggaren på det då ganska nybyggda Hotel Svendborg. Att det blev just där de bodde har senare kryddat historien med ytterligare romantik. För visst är det något med tornrum? Något som förhöjer intrycket av passionerad kärlek? Det var dit de flydde sommaren, 1889, i nästan fem veckor. Sixten och Elvira, med en önskan om att få vara tillsammans. Bara de två.

hotll

Det var därifrån de stack från notan på ca 287 kronor. ”Inget att snacka om” säger anhängarna av ”den vidunderlige kærlighedshistorie”. ”Vem tänker på något så prosaiskt som pengar när man är passionerat förälskad?” Vi som sett Sixtens övriga skulder (och som vet att 287 DKR 1889 motsvarar ca 17 500 SEK idag) ser att bara var en bråkdel av hans skuld. Mer om detta i min bok ”Sorgeliga saker hände”.

Men: nu har det utkommit en fin bok om kulturhistoriskt värdefulla byggnader i Svendborg, utgiven av museet där. Boken kan köpas via svendborgmuseum.dk/shop/index.php. (Det är f ö också det enda ställe som fortfarande har min bok till försäljning.) ”Svendborgs havnefront” är intressant läsning för alla oss som älskar Svendborg och ”det sydfynske öhav”!

bok

Den kärleken förenar mig med min gammelmorfar Sixten. Jag har fått fina vänner där. Han har skrivit in sig i stadens historia:citat

En sann berättelse i sagans värld

Sagomuseet i Ljungby är en oas i berättarbygden Småland. En spännande miljö, formgiven av konstnären Kjell Sundberg kjellsundberg.com/index.html – han som för övrigt också gestaltat Elviras lyskraft på linan hos Cirkus Madigan:

KjellSundberg
Lägg märke till Luitgard, flankerad av barnen Eric och Märta, nere i högra hörnet.

Jag står för ett av vårens program på Sagomuseet: sagobygden.se/aktuellt-for-medlemmar/medlemstraffar-och-program

148 år

Elvira-Madigan-480x787

Den 4 dec 1867  födde den 17-åriga skolryttarinnan Eleonore Olsen en dotter.

elvira-madigan-en-droppe-foll”Den lyckliga tilldragelsen ägde rum i Flensburg” skriver Klas Grönqvist i boken
adlibris.com/se/bok/elvira-madigan-en-droppe-foll-9789175175065

Han fortsätter: ” … när det utomäktenskapliga barnet döptes i Marienkirche den 19 december begåvades den lilla flickan med namnen Hedwig Antoinette Isabelle Eleonore Jensen. Det skulle dock bli som Elvira Madigan hon skulle gå till historien.”

Jag städade i bokhyllan igår. Ut ramlade en bok av Ulla Keyling ”Morfar, kan du lära mig flyga?”. Tydligen gjorde jag ett program med författaren 1988, för i boken låg ett tackkort med illustration av Kjell Ivan Andersson.

Det händer ofta, nuförtiden, att saker som på något vis har beröring med Sparre-Madigan-dramat dyker upp. Eller är det som med röda bilar? När man köpt en så tycker man att alla bilar är röda.

IMG_3919

Det var bara det att Elvira aldrig fick bli varken fru eller mamma. Hon blev bara 21 år.

Hela världen nr 2 1943

HVnr2

IMG_3911Lagom till att det börjar bli dags för mig att avrunda alla föredrag om ”de sorgeliga sakerna som inträffade 1889” fick jag en present från butiken ”Elvira antik” (sic!) här i Halmstad.

Nr 2 av Hela världen 1943 lanserar följetongen, med anledning av Åke Ohbergs film som hade premiär samma år. Sixten kallas här, och i filmen, ”greve Gösta” – en eftergift åt min farfar, som med sin militära kraft greppat reservoarpennan och tillskrivit Europafilm AB: ”Härmed förbjuder jag att den manlige huvudpersonen får sitt rätta namn, av hänsyn till de efterlevande”.

Här har vi hela den romantiska soppan igen – väl kokad, för att passa publiken mitt under brinnande krig. Avkoppling och sirapssöt romantik! Hade jag bara haft postadressen till bloggerskan ”Sofie” så skulle jag skickat tidningen till henne, hon som fortsätter att hålla soppkoket vid liv genom sin dyrkan av den stilige militären och hans passionerade kärlekshistoria. HV1943

Nu lägger jag föredraget i malpåse över jul och nyår och ägnar tankarna åt annan släktforskning.

På tal om TV

Idag igen – för vilken gång i ordningen? – sänds Widerbergs film ”Elvira Madigan” i SVT 1.IMG_3703

Och den 3 nov 16.15, i UR Samtiden i Kunskapskanalen, kan man alltså ta del av en annan version av ”den vidunderlige kærlighedshistorie” – mina resultat av närstudien av det hela, ur hustrun Luitgards perspektiv.

Släktforskning i Kunskapskanalen

Släktforskardagarnas föredrag visas i Kunskapskanalen – UR Samtiden. Kan ses efter sändning i UR Play.

Lördag 31 oktober

12.15 Att släktforska sig till istiden 

Vetenskapsjournalisten Karin Bojs har grävt i sin släkts historia. Genom dagens DNA-teknik har hon kunnat spåra förfäder ända till istiden. Här berättar hon om jägare, bönder och vikingar, om grott-målningar och om Doggerland som sjönk i havet.

13.20 Svenska slavar i Nordafrika 

När svenska skepp seglade till Medelhavet under slutet av 1600-talet utsatte sig många svenska sjömän för enorma faror. Tusentals blev tillfångatagna och såldes som slavar i Nordafrika, berättar här historikern och författaren Joachim Östlund.

Tisdag 3 november 

15.30-17.00 Släktforskardagarna 2015 

15.30 Min europeiska familj 

Vetenskapsjournalisten Karin Bojs berättar med hjälp av sitt eget DNA Europas historia på ett nytt sätt. Hon har lyckats få svar på frågor om sitt ursprung, och hitta släktingar långt tillbaka i tiden. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

16.15 Sorgerliga saker hände 

Kathinka Lindhe har skrivit en bok om sin farsmorfar, Sixten Sparre. Den traditionella berättelsen om Sixten Sparre och Elvira Madigan som återges i främst skillingtrycket ”Sorgerliga saker hända” får nytt ljus efter Kathinka Lindes sökande i arkiven. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Onsdag 4 november 

14.00-16.40 Släktforskardagarna 2015 

14.00 Ett gods – en värld 

Än i dag finns många gods men livet på dem har förändrats. Karin Lindvall, etnolog och museichef i Södermanland berättar om livet på godset för 150 år sedan, och vilka olika roller som fanns där. Alla hade sin plats på godset och de sociala gränserna var tydliga. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

14.35 Torpare, statare och backstugusittare 

Kalle Bäck är professor i historia och har skrivit mycket om vardagslivet för de ”små” människornas. Här berättar han om torpare, statare och backstugusittare. Hur de levde, försörjde sig och varför de till sist försvann. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

15.15 Saltets pris 

Joachim Östlund har studerat hur svenskar såldes som slavar i Nordafrika under 1600-1700-talen och hur svenska skepp deltog i handel med afrikanska slavar i medelhavet. Här berättar han om sina fynd. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

15.55 Pionjärerna på Fogelstad 

Ulrika Knutsson berättar utifrån sin bok Kvinnor på gränsen till genombrott, om pionjärerna i Fogelstadsgruppen. Den kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad bedrevs på herrgården med samma namn. Den fungerade även som ett socialt nätverk efter att kurserna hade upphört. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

Torsdag 5 november 

14.00-15.30 Släktforskardagarna 2015 

14.00 Släktforska med DNA 

Vi bär alla omkring på en tidsmaskin. Det berättar Peter Sjölund som är DNA-släktforskare. I varje individs DNA finns information om våra förfäder som kan säga väldigt mycket om varifrån vi kommer. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.

14.35 Tid för det meningsfulla 

Vad är tid till för och varför uppfanns den? Professor emerita Bodil Jönsson reflekterar över tid och åldrande. Hon berättar vad vi kan göra för att få mer tid till det meningsfulla, där bland annat vård och omsorg spelar stor roll. Arrangör: Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.