Sentimentala, sedelärande, skämtsamma eller fasansfulla – skillingtrycken kan lära oss mycket om vad som engagerade människor kring förra sekelskiftet. Så skriver Arboga museum om sin utställning ”Skillingtryckens värld”. Och just engagerad var publiken i Stensalen i Arboga igår kväll. Ett sådant ”schvung” har det nog aldrig varit i allsången om de sorgeliga sakerna. Åhörarskaran var verkligen uppskattande – det var en fröjd för en föredragshållare!
Dessutom fick jag en specialvisning av den fina utställningen man gjort kring 12 olika skillingtryck. Där fanns kopplingar till Arboga. J L Saxon bodde där en gång i tiden, och det hemska ”Mälaredramat å Ångaren Prins Carl” år 1900 handlar ju om båten som avgick från Arboga. Mer här sv.wikipedia.org/wiki/Massmordet_på_ångaren_Prins_Carl
Två affischer i utställningen. En från okt 1888, den andra från okt 2016.
Så heter utställningen på Arboga museum just nu. Och på tisdag den 11 oktober håller jag föredrag i anslutning till utställningen.
Bergslagsbladet Arboga tidning skrev 23 september, inför vernissagen:
Ordet skillingtryck, kan låta ålderdomligt, men faktum är att flera av trycksakerna som visas upp bara är lite mer än hundra år gamla. – Jag har minnen av att ha hört några av dem när jag var barn, men jag är nog sista generationen att växa upp med skillingtryck, säger museiintendenten Merit Åhs Janbrink. Ett skillingtryck kan enkelt beskrivas som ett tunt häfte – ofta bara några få sidor långt. De första utgåvorna kom redan på 1500-talet, men skillingtrycken hade sin storhetstid vid förra sekelskiftet. Namnet härstammar från priset på bilagan som kostade mellan en till två skillingar. Innehållet i skillingtrycken bestod av sentimentala visor, både förankrade i verkliga händelser och i fantasi, och hade inte alltför sällan ett sedelärande syfte. Ett av de mest kända skillingtrycken är faktiskt skrivet av Arboga Nya Tidnings gamla redaktörer Johan Lindström Saxon. – Visan handlar om cirkusartisten Elvira Madigan som rymde till Danmark med den redan gifta dragonlöjtnanten Sixten Sparre. Det är en riktig berättelse, berättar Merit. Kärlekshistorien fick ett hemskt slut, vilket framkommer i visan. Sparre, som var hårt skuldsatt, sköt både sig själv och Elvira efter bara några månader på rymmen. Just det fasansfulla och makabra är något som ständigt återkommer i skillingtrycken. – Det verkar ha varit ett allmänmänskligt behov att förfasas över de som hade det lite sämre än en själv, och i det här fallet bearbeta det genom musik, säger Merit och gör en jämförelse: – Det som ligger närmast till hands i dag är väl kvällstidningarnas braskande löpsedlar. På Arboga museum har visan om Madigan gestaltas med en docka balanserades på en lina. Lite längre bort sitter en annan kvinna tillsammans med ett lejon. Blod hänger över dem i linor. Sammanlagt är sju skillingtryck gestaltade med dockor och övrig rekvisita. Dessutom finns det ett antal stationer där man kan höra hur visorna låter. – Man får även brista ut i spontansång om man vill det, säger Merit.
Utställningen kommer att visas ända fram till och med 3 november.
På tisdag arrangerar Hembygdsföreningen Arboga Minne föreläsning. Kom klockan 18.30 till Stensalen – då blir det allsång, sorgeliga saker och 1800-talstidsanda!
