Nu finns ”Sorgeliga saker” som talbok

Hej!

Din bok Sorgeliga saker hände, utgiven på Utblick Media, 2014, har blivit efterfrågad av personer med läsnedsättning som inte kan läsa tryckt text. ALIS (Administration av litterära rättigheter i Sverige) har därför glädjen att meddela att MTM (Myndigheten för tillgängliga medier) har gjort denna bok tillgänglig som talbok.

Så inleddes brevet som damp ner igår. IMG_2862Utmärkt – fler kan läsa boken, även om de missar Stefans fina layout. Men berättelsen i sig passar som talbok, många av dem som lyssnar på talböcker är äldre och tillhör den generation, som många gånger har hört historien om Elvira och Sixten.

legimus.se/work/details?workId=8743a894-b296-4bf2-93f3-a3ba00688e73

Här kan man provlyssna. Marika Bergström läser ett kort stycke. Hon läser mycket bra! För mig var det en upplevelse att lyssna.

Släktband i P1

105En älskad bild av en älskad mor. Någonstans har den suttit uppnålad på en vägg. Någon har suttit med bilden liggande på ett bord, och ”OJ! Nu spillde jag på den…”

Bilden gick att frilägga från fläcken så att den kunde bli omslagsbild på min bok ”Sorgeliga saker hände – Elvira Madigan, Sixten och mig”.

Idag har jag mejlat kopia på originalbilden till programmet Släktband i P1. Elisabeth Renström, programmets ena redaktör, skrev:

Programmet om Lycka kommer att sändas den 19 januari, och till webben och framför allt som pressbild skulle vi behöva en fin bild på henne. Den som sitter på bokens omslag tycker jag är fin, och jag tror att den skulle kunna locka till lyssning.

Så måndagen den 19 januari kl 10.35 hör man Lyckas historia i programmet som berättar många spännande öden. Hör t ex om Andreas Bruce som föddes som Therese Bruce år 1808. WOW, vilken historia! sverigesradio.se/sida/avsnitt?programid=2068

 

2015 snart – snart 10 år sedan…

IMG_0818

Jag har suttit och grejat med lite julkort till Danmark idag. Tänk att Sixtenhistorien har givit mig så många bekantskaper, och så goda vänner! Hanne i Svendborg och alla de trevliga människorna på arkivet, Johannes och Louise i Stenstrup och deras enastående döttrar Hanne och Marie med familjer – jag riktigt längtar till i mars när jag får träffa dem igen. Och så Marianne och Per som jag lärde känna nu i somras, de som båda spelat upp historien som teater.

Och på Langeland: Jytte och Per i Ringkøbing. Erik på Tåsinge och… ja, jag tycker att det är fantastiskt att det besök som min sambo Roland och jag gjorde i museet 2005 utvecklats till riktig vänskap med så många. Det är egentligen en mycket mera fantastisk historia än den som utspelats kring boken, även om den också givit roliga ringar på vattnet. Som t ex idag, då en av mina referenser, Lennart Hjelmstedt (en av författarna till ”När societeten kom till Warberg”, 2013), hörde av sig med positiva kommentarer kring historien om Lyckas liv.

Bilden är från entrén till taasinge-museum.dk/?Taasinge_Museum

Julpaus

arkivdag-2014varberg-066Något saknas. Jag kom just på vad det är – det är paus i föredragen om Lycka. Hela hösten har det varit utflykt någon gång varje vecka.

Nu är det tomt i almanackan. Jag har tryckt på pausknappen och startar inte förrän en bit in i februari. Under våren är elva föredrag inplanerade, varav tre – och dem gläder jag mig verkligen åt – i Danmark, på min hjemmelavede halvdanska.

Langeland, Tåsinge og Fyn – det skal bli sjovt! Men nu ägnar vi oss åt julen ett tag. Jag är ingen julfreak, men ett tänt levande ljus och några av mina goda ”lakrits-ischolklad-bitar” – det är jul!

RECEPT:

100 gr mörk choklad, minst 70%-ig

25 gr ekologiskt kokosfett

smält samman och rör ner 3 tsk lakritspulver. Häll i vanliga knäckformar. Lägg en flinga flingsalt i varje form och ställ in i kylen. Njut med ett glas gott rödvin. Nu är det jul igen!

Sixten-dagen

bildsixtenHej Sixten! Du har namnsdag idag. Jag, jag vet – du skulle inte känna igen dig i almanackan. Varför man flyttar runt på namnen, som i ditt fall från den 6 augusti till idag, den 14 december, det vet jag inte.

Egentligen är du inte värd att uppmärksammas, inte med tanke på hur du betedde dig. Men OK, så här 125 år efter din död kan vi ju ändå gratulera dig på namnsdagen.

Sixtendagen var en dag som vi alltid uppmärksammade hemma. Far hette ju Sixten, liksom alla hans fyra bröder. En av dem hade till och med Sixten som tilltalsnamn.

Visst är det rörande, att din dotter Märta, som bara var sex och ett halvt när du stack, döpte alla sina fem pojkar efter dig. Kan saknaden efter en far uttryckas tydligare?

Du är stilig i din uniform med alla snörmakerierna. Året är 1887. Du har just blivit befordrad, din diktsamling har kommit ut och du är 33 år. Två barn, en pojke på sju och en flicka på fem. Och en söt hustru. Egentligen har du allt. Ändå låter du det hela gå i ”putten”. Det är nu du börjar låta bli att betala räkningarna hos hantverkare och butiker. Hyresvärdinnan fru Holmgren får från och med nu inte hyran för åttarumsvåningen.

Du är på toppen, men har börjat färden utför. Är det det som skymtar i din beslöjade blick?

 

Lussekväll

IMG_2838Idag skulle mor ha fyllt 90. Nittio år är en lång tid – ändå försöker jag fortfarande hålla kontakten med mitt jämtländska ursprung. Jag tänker på den lilla flickan som växte upp på Fritzhem på Frösön. I sommar ska jag gå i hennes fotspår..

Idag var det liv i Laholm – överallt sjöd det av aktiviteter. I bokhandelnlaholm.se var det signering. Många trevliga bekantskaper, mycket prat och samvaro. Lite försäljning och signering också. Men framför allt: en sorts avslut på Dianas och Stefans engagemang för min bok. Tänk att få ett sådant stöd, som förstagångsförfattare! Jag är stort tack skyldig bokhandeln i Laholm. Och ändå var det DE som tackade mig, idag. Fantastiskt! Ikväll sitter jag och njuter årets Blossa-smak: lavendel. Och tänker på hur glad jag är över att ha fått en sådan hjälp att möta en publik. TACK, Diana och Stefan! En oberoende bokhandel som stöttar lokal utgivning!

Julsignering

IMG_2835

Boken om Lycka som julklapp? 

Den här veckan har det blivit flera resor till Laholm. Bokbussrundor, och idag julsignering i bokhandelnlaholm.se tillsammans med en annan debutant, Casandra Hallberg. Hon är 17 år och har redan givit ut sin första bok!

Casandra tröttnade på all mat- och träningshets. Då bestämde hon sig för att ge ut en egen recept- och livsstilsbok. Tufft! Boken ”släpps” idag, och för mig som är lite ”hälsofreak” är det kul att vara med!

Det händer mycket i Laholm idag: ”Gammaldags julmarknad”, visning av utställningen ”Sagoöar och brobyggen” på Teckningsmuseet, vernissage på konstnärskollektivet K12, spelmansstämma på teatern med min favorit Greger Siljebo och så den stora grejen: levande musik med Våxtorps Brass, sång av Laholms manskör och ridande Lucia på torget.

Så lite julstämning ska det väl kunna bli, även om den lilla staden inte är klädd i vinterdräkt, så som på Nils-Erik Nilssons bild (bokhandeln i det gamla apoteket, det gula huset till höger).

IMG_2836

 

Nu ha vi jul, här i vårt hus ….

IMG_1431

Tänk att klämma in julpynt – också – i 1880-talets överlastade hem! Ungefär så här såg det ut hemma hos Sixten och Lycka i Kristianstad. Just en vis-a-vis stod mitt i rummet. Det var det nya modet, att inte ha möblerna uppradade längs med väggarna.

Den här bilden är tagen i Klunkehjemmet i Köpenhamn – värt ett besök natmus.dk/tre-historiske-hjem/klunkehjemmet/rundvisning-og-besoeg/

Å tannenbaum

IMG_2831Mamma, pappa, barn. Och så någon ur den äldre generationen. Precis så som det ska vara på julen.

Hur såg julförberedelserna ut i Lyckas hem i Kristianstad för 125 år sedan? Att någon saknas blir så tydligt på julen. Jag minns min första jul som skild, hur jag pyntade och grejade mycket mera än vanligt – det skulle ju kännas som jul, trots att vi inte längre var mamma, PAPPA, barn härhemma. Mina barn var på väg att bli stora. Lyckas var sex och åtta år – precis i en ålder då julen är viktig. Visserligen var den inte förknippad med prylhysteri 1889, men seden med julgran hade tagits från Tyskland och med den julens glitter.

Men jag undrar: stod det en gran i lägenheten på andra våningen på V Storgatan? Nej, jag tror att Lycka och barnen åkte till Lyckas föräldrar i Vetlanda. Ju fler som samlas, desto mindre märks det att en familjemdlem har valt att inte delta.

”Pappa är borta” sa Lycka. Om barnen förstod att han var död och begraven är oklart. Att gå bort kan ju betyda så olika saker.

 

Brödrafolkens väl

IMG_2828

Här har vi kungaparet under större delen av Lyckas tid: Oscar den II (kung 1872-1907) och hans hustru Sofia av Nassau. Medaljongerna hittade jag idag på Katolska kyrkans julmarknad där jag tittade in på väg hem från träningen.

Oscar levde ett lika förljuget äktenskapligt liv som Sixten. Läs här en förteckning över hans älskarinnor: sv.wikipedia.org/wiki/Oscar_II#.C3.84lskarinnor_.28utpekade.29

Ingenting förändrar sig, egentligen. Ytan är en sak – verkligheten en annan.