En hårt prövad far

A propos liknelsen med den ryska dockan. Här en manlig variant – en liknande finns för Lycka längre ner i bloggen.

Får jag presentera kammarherre Carlos Natividad Adlercreutz. Född i Mompox i det land vi numera kallar Colombia den 8 september 1828. Skickades som 10-åring ”hem” till Sverige för att bli svensk (och därmed föräldralös). Växte upp hos släktingar här. Carlos dog i Vetlanda 23 mars 1903, begravd i Rörum på Österlen.

Här ser vi Carlos genom åren:carlosCarlos mitt i livetCarlos halvgammalCarlos 1900

Man riktigt ser, på den sista bilden, hur han lär ha varit: ständigt arg. Dessutom var han nästan stendöv (var det därför han var arg?). Eller var det för att livet prövade honom hårt?

Han skildes från föräldrar och alla syskon utom en äldre bror. Brodern dog några år efter det att de kommit till Tosterup i Skåne.

Carlos blev far till tre barn tillsammans med sin hustru Luitgard Colliander. Hon dog när tredje barnet, Lycka, föddes. Efter att Carlos gift om sig blev han far en fjärde gång. Flickan, Zoila, dog när hon var bara 4-5 år.

En av döttrarna, Eleonora, var inte som andra, men han lyckades få henne bortgift. Äktenskapet varade bara några år, sedan slängde mannen ut ”Nuttan” med orden ”jag står inte ut en dag till”.

Samma år, några månader senare, inträffade skandalen: den andre svärsonen flydde med en cirkusprinsessa, tog livet av sig själv och henne och lämnade Carlos dotter Lycka kvar som 30-årig änka. Av alla svårigheter som drabbade Carlos måste året 1889 varit hans ”annuus horribilis”.

Hans eftermäle blev: ständigt rasande. Var det inkapslad sorg som gjorde Carlos rasande? Stackars farmors morfar!

Kommentera