Liten kär påg

Sparre 1865

Intressant att tänka sig – kanske som en parallell till vår tid när barn curlas och bäddas i bomull….

Här har vi en liten påg, äldst i syskonskaran. Första barnet, storebror till tre. Familjen har det gott ställt, mycket gott (tack vare pengar som mamma – med anor från en sidenhandlare i Lyon – fört med i boet). Han får allt vad han pekar på. Alla lyder hans minsta vink – felfostrad, kan vi säga – nu efteråt (men det är lätt att säga, efteråt!).

Så kommer ofärdsåren. 1867 betecknats av historikern Hans Villius som ”ett satans år” – missväxt och torka. Pappa, som försökte sig på lantbruk på slottet Bjärka-Säby www.bjarka-saby.se/historik.htm men inte lyckades, gick i konkurs. Sixten, som vant sig vid ett liv med guldsked i mun´, egen häst och egen ridlärare fick vänja sig vid en betydligt magrare tillvaro. Familjen flyttade till Kristianstad. Där fanns en framtid (som militär) för en ung ädling, utan pengar.

Lättare var det nog för syskonen, de var yngre och hade inte fått smak för det goda livet.

Men det hade Sixten. Tänk att denne curlade unge pojke, uppklädd för att gå till fotografen ca år 1865, skulle bli en dubbelmördare och svikare – föraktad av sin familj i flera led!

Lille stackare!

Kommentera